Kontaktinformation
Tomas Roslin, professor i insektsekologi
Institutionen för ekologi, SLU
tomas.roslin@slu.se 018-672383
Världens vanligaste djur = världens sämst kända organismer. Ja så verkar det vara enligt en färsk studie. Forskarna konstaterar att några få insektsgrupper (familjer) dominerar insektsamhällena världen över. Denna dominans handlar om både art- och individantal och gäller oavsett om du befinner dig på svenska ängar eller tropiska skogar.
Insekterna har samlats in med Malaise-fällor (stora tältliknande insektsfällor) runt om i världen och proverna har sedan analyserats med molekylära metoder. Det visade sig då att tjugo insektsfamiljer står för 50 procent av mångfalden av flygande insekter – och att detta gäller på varenda plats på varenda undersökt kontinent. Ett resultat som överraskade forskarna från Naturhistoriska museet i Berlin, National University of Singapore, Sveriges lantbruksuniversitet och University of California.
De flesta av de vanliga insekterna är små tvåvingar (alltså myggor och flugor) och steklar. De här grupperna har sällan dragit till sig insektsforskarnas och insektsentusiasternas uppmärksamhet genom vare sig skönhet eller storlek. Tvärtom är de flesta av dem både små och trista till färgen. Men de fyller ändå en viktig funktion i ekosystemet, då de omfattar allt från växtätare till rovdjur som håller växtätarna i schack. En del har larver som lever i sötvatten medan andra lever hela sitt liv på landbacken.
– Dessa insekter är minst sagt en utmaning att analysera med blotta ögat eftersom de är så väldigt lika varandra. Dessutom är de flesta arter så sällsynta. Bland insekterna är det vanligt att vara ovanlig. Därför måste vi gå igenom tiotusentals till miljontals individer för att hitta ens en del av arterna. Det är först nu, tack vare den moderna tekniken, som vi nu har fått upp ögonen för hur vanliga och mångformiga vissa insektsgrupper är. För många grupper var man tidigare tvungen att titta på hannarnas könsorgan i mikroskop för att skilja på arterna, och honorna kunde man inte skilja på alls, säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Dominansen av relativt få insektsgrupper är anmärkningsvärd eftersom proverna samlades in i olika klimat och livsmiljöer som tropiska regnskogar, bergsskogar, buskvegetation, mangroveträsk och kärr. Det var bara på Australien och Antarktis som det inte fanns några provplatser.
Insekterna är världens i särklass mest mångformiga djur och deras samlade biomassa överstiger den hos alla ryggradsdjur. Ändå är både vår uppfattning och kunskap om naturens mångfald väldigt snedvriden. Det finns till exempel nio gånger mer information om fåglar än insekter och andra leddjur i den internationella databasen för biologisk mångfald GBIF (Global Biodiversity Information Facility) – trots att fåglarna står för bara 0,2 procent av den totala mångfalden.
Minskningen av biologisk mångfald rankas bland de tre främsta riskerna för mänskligheten, enligt den globala riskrapporten från World Economic Forum 2023. Därför är det ett stort problem att kunskapen om insekter är så liten. Man räknar med att minst 80 procent av alla världens insektsarter fortfarande är oupptäckta! En liknelse som en av författarna till artikeln – Rudolf Meier – brukar använda är att på samma vis som universum döljer massvis med mörk materia (dark matter) så döljer naturen massvis med mörk biodiversitet (dark diversity).
– Den här studien visar att världens vanligaste djur samtidigt är världens sämst kända organismer. Det är till och med så att ju fler arter en insektsgrupp innehåller desto mindre intresse har den tilldragit sig. Det finns inte heller några tecken på att de här dåligt kända insektsgrupperna skulle dra till sig mer intresse med tiden. Hur skall vi kunna bevara naturens mångfald i en situation där vi vet minst om den allra största delen av denna mångfald, säger Tomas Roslin.
– Ska vi verkligen vara tvungna att grunda våra beslut på de minst mångformiga grupperna, såsom fåglar och däggdjur?
Studien har publicerats i Nature Ecology and Evolution. Första författare är Amrita Srivathsan vid Naturhistoriska museet i Berlin.
Kontaktuppgifter och information om Tomas Roslins forskning
Srivathsan, A.; Ang,Y.; Heraty, J.M.; Hwang, W.S.; Jusoh, W. F.A.; Kutty, S.N.; Puniamoorthy, J.; Yeo,D.; Roslin, T.; Meier,R. (2023): Convergence of dominance and neglect in flying insect diversity. Nature Ecology & Evolution
Tomas Roslin, professor i insektsekologi
Institutionen för ekologi, SLU
tomas.roslin@slu.se 018-672383