På en konferens i Norge samlades nyligen forskare från de nordiska länderna för att dela insikter kring skogsbrukets och klimatförändringarnas påverkan på ämnen som biologisk mångfald och kolinlagring i boreala skogar.
Deltagarna vid konferensen i norska Elvenes betonade behovet av tydligare riktlinjer inom skogsbrukscertifieringen (FSC) när det exempelvis gäller den miljöhänsyn som krävs för att bevara biologisk mångfald i brukad skog.
Flera forskare från Sveriges lantbruksuniversitet bidrog till konferensen, inte minst genom att presentera forskning inom ett brett spektrum av ämnen, från biologisk mångfald till ekologiska skogliga processer. På konferensens tredje dag deltog även skogsägare, skogsindustrin och intresseorganisationer från Norge.
Konferensen organiserades av forskningsprojektet EcoForest, i samarbete med stödjande partners. Inom ramen för EcoForest-projektet undersöker norska forskare de långsiktiga konsekvenserna av konventionellt skogsbruk för biologisk mångfald, med särskild tonvikt på markens mångfald och död ved. Projektet innebär jämförande studier mellan äldre skogar som har kalavverkats och skogar som aldrig har kalavverkats.
Mari Jönsson från SLU Future Forests höll en presentation med titeln "Naturvårdsnyttan med hänsynsytor." I sitt föredrag presenterade hon hur död ved och förekomsten av naturvårdsarter i olika typer av hänsynsytor förändrades över nästan två årtionden efter slutavverkning. Hon presenterade också preliminära resultat för hur hänsynsytor, kalhyggen och äldre uppvuxen buffrar mikroklimat och extremtorkan under sommaren 2018.
Deltagarna betonade behovet av tydligare riktlinjer inom skogsbrukscertifieringen (FSC) i de nordiska länderna, när det exempelvis gäller storlek, struktur och typ av miljöhänsyn som krävs för att bevara biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet.