Den 5:e oktober släppte Jordbruksverket den slutgiltiga versionen av Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2022. Det visar sig att företagarna kanske snarare ska välkomna inflationen än vara rädda för den. Vinsterna i lantbruksföretagen har inte sedan 90-talet varit i närheten av vad de var förra året.
Under 2022 pratade vi mycket som kostnadsökningar för lantbrukets insatsvaror. KCF:s rapport i ämnet från förra sommaren belyste till exempel ämnet. Redan då kunde vi tydligt se uppsidan av kostnadsökningarna. Det blev nämligen betydande prisökningar även på intäktssidan. Jordbruksverkets Economic Accounts for Agriculture/Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2022, EAA ger oss nu facit på hur det faktiskt blev.
Diagrammet nedan visar att lantbrukarna kanske snarare ska välkomna inflationen än vara rädda för den. Vinsterna i lantbruksföretagen har inte sedan 90-talet varit i närheten av vad de var förra året. Inte ens om man tar hänsyn till inflation kommer något annat år i närheten. Utifrån EAA fick lantbruket en “realvinstökning” på 42 % medan Sveriges löntagare fick se en reallöneminskning på 5 %.
Ge oss fler krisår som de förra! Faktum är att de 32 000 heltidstjänsterna som utförs av lantbrukarna och deras familjemedlemmar gav möjlighet till en månadslön på 37 000 kr innan skatt. Det är högre än medianlönen på 34 200 kr i Sverige som helhet. Det är visserligen bara ett enskilt år men det måste väl ändå vara värt att fira?
Men man ska nog inte fråga lantbrukarna om hur det går för dem. Jämför utvecklingen i den faktiska vinsten ovan med LRF:s gröna näringslivsindex nedan. Under hela 2022 så ser man mer negativt på framtiden än man gjorde 2021. Trots att verkligheten faktiskt var en annan.
Källa: LRFs Grönt näringslivsindex
Inte heller har nyheterna om sektorskalkylen fått något större fäste i lantbrukspressen. Vi har förgäves letat efter rapportering i de större lantbrukstidningarna de senaste veckorna, som förmedlar de goda nyheterna om hur bra det gick 2022. Kanske är det så att lantbruksbranschen upplevs som gnällig för att vi faktiskt inte passar på att fira de goda åren och bara beklagar oss de dåliga?
Jordbruksverkets kalkyl ger oss en bra överblick om hur det går för jordbruket som helhet, men såklart inte hur enskilda branscher eller företag går.