SLU-nyhet

Maskar bidrar till spridningen av mikroplaster i åkermark

Publicerad: 27 maj 2022
daggmaskar kryper på löv i labbmiljö.

Idag finns mikroplaster i många olika naturmiljöer, inklusive åkermark. Trots att de kan vara skadliga för grödor och markorganismer är kunskapen om hur de sprids i marken mycket begränsad. En ny studie visar att mikroplaster förflyttas av daggmaskar i åkermarker, vilket väcker frågor om plasternas vidare spridning och påverkan.

Mikro- och nanoplaster bedöms i allt högre grad som ett miljöhot på grund av deras låga nedbrytbarhet och potentiella negativa effekter på organismer och grödor. De finns i olika former, storlekar (men alltid mindre än 5 mm) och med olika kemiska sammansättningar och tillsatser.

Tidiga studier har bekräftat förekomsten av mikroplaster i olika miljöer, från Norra Ishavet till avlägsna öar och bergskedjor. De har också hittats i åkermark, som de hamnar i på olika sätt – bland annat på grund av olika jordbruksmetoder så som användning av avloppsslam eller kompost. Hur mikroplaster sprids efter att ha släppts ut i naturen är dock inte klarlagt.

- Åkermark är grunden för vår matproduktion. Därför är det viktigt att förstå både de potentiella effekterna av mikroplaster i marken och hur de sprids, säger Wiebke Mareile Heinze, doktorand i markkemi vid institutionen för mark och miljö, och huvudförfattare till forskningsstudien.

Ansamling av mikroplatser i maskhålor

Hur mikroplaster förflyttas i marken kan påverka deras spridning och därmed de halter av plast som grödor och markorganismer utsätts för. Wiebke Mareile Heinze och hennes forskargrupp upptäckte att daggmaskar fick i sig nanoplast (plaster mindre än 1 mm) tillsammans med jord, som sedan spreds in i hålorna där daggmaskarna lever.

-I vår studie kunde vi visa att nanoplaster sprids längre ned i marken genom daggmaskarnas grävande, i vårt fall den djupgrävande arten Lumbricus terrestris. Även om vi inte kunde se negativa effekter på daggmaskarna i sig, kan en sådan ansamling av plast i hålans väggar resultera i lokala hotspots för plast. Det kan få konsekvenser för daggmaskar som besöker sina hålor eller för andra organismer som använder hålorna, säger Wiebke Mareile Heinze.

Det krävs mer kunskap för att förstå konsekvenserna av att organismer och grödor exponeras för mikroplatser. Processer i marken som förflyttar mikroplatserna avgör också om platserna sprids till andra ekosystem så som åar och marina miljöer. Därför är det viktigt att fortsätta studera mikroplasternas spridning och rörlighet i marken, enligt Wiebke Mareile Heinze.

Mikroplaster kan spridas ännu djupare i marken

-Eftersom djupen i de markprover vi använde i vårt labbexperiment var begränsade, tror vi att mikroplaster kan spridas ännu längre ned i marken ute i fält. Därför fokuserar våra undersökningar framöver på att kvantifiera spridningen av mikroplaster i marken, för att bättre förstå vilka faktorer som begränsar och bidrar till mikroplasternas spridning i åkermark, säger Wiebke Mareile Heinze.


Kontaktinformation

Wiebke Mareile Heinze
Doktorand i markkemi vid institutionen för mark och miljö
+4618673148, +46730710608
wiebkemareile.heinze@slu.se