Vad menar vi egentligen när vi pratar om lönsamheten i jordbruket? Det finns flera olika resultatmått man kan använda och de blandas ofta ihop. Sebastian Remvig, ekonomagronom och projektledare på KCF, reder ut oklarheterna och ger handfasta tips på hur du kan räkna i ditt företag när bokslutet för 2021 snart ska analyseras.
En studie gjord av EU år 2017 visade att lantbruk var det bästa ekonomiska alternativet för mellan var tredje och var fjärde lantbrukare. Samtidigt menade man att 10 - 17 % av lantbrukarna hade akuta ekonomiska problem. Däremellan finns alltså ett spann på mellan 55 och 60 % av EUs lantbrukare där det inte är så lätt att säga om de är lönsamma.
De som EU bedömer som lönsamma är de som har högre inkomst än alternativkostnad. Det betyder att deras företagande genererar mer inkomst än om man säljer alla tillgångar (och får ränta på den summan), arrenderar ut marken och börjar jobba som anställd på ett annat lantbruk. Är inkomsten högre än så hamnar du i det mörkgröna fältet i tabellen nedan. Det är först då du som företagare skapar en vinst enligt EU-kommissionen.
Share of farms by economic situation, EU, 2004-2013. Source: DG AGRI, Farm Accountancy Data Network (FADN)
I det ljusgröna fältet tjänar företaget pengar men inte lika mycket som lantbrukaren skulle göra om denne avvecklade och tog en anställning. I det grå fältet blir resultatet positivt först om man inte räknar med avskrivningarna och i det röda fältet befinner sig företaget i akut finansiella problem.
De flesta ligger som sagt i det ljusgröna fältet och det är egentligen här det är mest spännande att dyka lite djupare. Denna gång dyker vi lite djupare i alternativkostnaden för arbete. Lönekostnaden för en heltidsanställd i svenskt lantbruk varierar mellan branscher och år kring 350 – 425 tkr/år. För att förenkla kan vi alltså säga att ett företag behöver ett resultat på 400 tkr per oavlönad familjemedlem. Det är en bra utgångspunkt att ha i bakhuvudet när man läser bokslutet!
Om man på detta sätt lägger på en fiktiv lönekostnad på sitt eget arbete får man något som kallas resultat efter marknadsmässig ägarlön. Dividerar man denna med företagets (justerade) egna kapital får man avkastningen på eget kapital. Med hjälp av jordbruksverkets statistik har vi beräknat denna för fyra svenska branscher, se nedan. I genomsnitt är det bara grisföretagen som lyckas få pengar över efter ägarlön medan de andra branscherna inte lyckas få betalt helt och hållet för det egna arbetet. Har man fått ut mer än 400 tkr per obetald familjemedlem är man generellt bättre än hälften av sina svenska konkurrenter. Det betyder också att för många företagare skulle det vara en bättre ekonomisk affär att ta en anställning än att driva sitt eget företag.
Genomsnittlig avkastning på eget kapital i fyra svenska lantbruksbranscher. Egen bearbetning efter statistik från Jordbruksekonomiska undersökningen.
Ovan är bara ett sätt att räkna på sitt företags lönsamhet. Beroende på hur du vill mätta ditt företags lönsamhet finns det olika mått du kan välja mellan. Bilden nedan ger en översikt på olika sätt som man kan räkna på för att få fram sin lönsamhet. Lycka till med räknandet!
Resultatmått i svenskt lantbruk. Egen bearbetning efter Larsson (1994).