Arbetet fortsätter med att ta fram en gemensam strategi för lantbrukets nationella kunskapsnav. Företrädare för SLU Kompetenscentrum företagsledning, Greppa Näringen, forskningsinstitutet RISE och Jordbruksverket försöker tillsammans dra upp riktlinjerna för hur kunskapsutbytet mellan forskning och praktik skulle kunna se ut.
Just kunskapsutbytet är ett viktigt syfte med det planerade kunskapsnavet. Men målet är även att stärka samverkan, kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom svenskt lantbruk, i enlighet med de mål som finns inom livsmedelsstrategin.
Per Hansson, verksamhetsledare för SLU Kompetenscentrum företagsledning, har tillsammans med företrädare för Greppa Näringen, RISE och Jordbruksverket under vintern arbetat vidare med en gemensam strategi för lantbrukets kunskapsnav. Fyra färgglada pusselbitar får symbolisera de olika samverkande naven.
- Det hela bygger på tre förstudier om kunskapsnav, dels vår egen, dels RISE förstudie om ett kunskapsnav för animalieproduktion och dels en förstudie om digitaliseringen i lantbruket som nyligen startat. Den fjärde pusselbiten, Greppa Näringen, har ju varit i gång under många år, säger Per Hansson.
Det gemensamma arbetet handlar om hur de deltagande parterna skulle kunna samverka och fungera som en enhet trots olika organisationer och ämnesområden. Det är viktigt att gruppen pratar ihop sig, eftersom det måste finnas starka relationer mellan aktörerna och de som ska jobba i naven.
- Som ett redskap använder vi det som kallas samverkanstrappan, en modell som säkert många känner igen sig i.
I det förberedande arbetet mäter man sig även mot andra typer av ämnesöverskridande nav inom lantbruket. Till exempel danska Seges, en lantbrukarägd organisation som riktar sig till det danska lantbruket samt Teagasc, en halvstatlig myndighet i Irland som ansvarar för forskning och utveckling, utbildning och rådgivningstjänster inom livsmedelssektorn.