SLU-nyhet

Modernisering av hus på landsbygden kan bidra till minskningen av jordbruksfåglar

Publicerad: 08 mars 2022
Fågel med rött bröst.

Moderniseringen av byarna i jordbrukslandskapet är troligtvis en viktig orsak till att jordbruksfåglar minskar, både i själva byarna och på omgivande fält. Det visar en studie som genomförts av forskare från SLU och Polen. Denna nya kunskap får betydelse för bevarande av fåglar samt utformningen av åtgärder och stöd som ska gynna biologisk mångfald. Studien har gjorts i Polen men är relevant också för andra platser.

– Under årtionden har forskare och naturvårdare framförallt fokuserat på intensifieringen av jordbruket för att förklara och försöka motverka jordbruksfåglarnas nedgång. Våra resultat tyder på att de missat en annan viktig faktor. Förändringar i byarna har varit lika dramatiska som intensifieringen av jordbruket och pågått under samma tid, säger Zuzanna Rosin, huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i Conservation letters.

Samma utveckling som Västeuropa

Studien har genomförts i Polen där landsbygden har förändrats mycket efter Berlinmurens fall 1989 och där utvecklingen fortfarande går snabbt. Det är samma utveckling som skedde i Västeuropa tidigare. Många små jordbruk har lagts ner och bytts ut mot färre stora gårdar. Äldre hus har ersatts av moderna hus eller också har de renoverats, till exempel för att spara energi. Forskargruppen har tidigare visat att modernisering av byggnader har haft en negativ påverkan på fåglar i byarna. Under samma tid har utvecklingen gått mot större åkrar och färre mer naturliga miljöer som hagmarker.

Många fåglar använder både byarna, fälten och småbiotoper som åkerholmar, stenrösen, diken, stenmurar och buskar/träd för att häcka och söka föda. Ändå är det här den första storskaliga jämförelsen någonsin där forskare undersökt effekterna av både  intensifiering av jordbruket och  modernisering av byar på mångfalden av fåglar i jordbrukslandskapet.

Under 2017 års häckningssäsong räknade forskarna fåglar i byar som var moderniserade i olika grad och på omgivande åkrar. De använde andelen nya och renoverade hus som mått på modernisering och medelstorleken på omgivande åkrar som mått på intensifieringen av jordbrukslandskapet.

Moderniserade byar, färre fåglar

Studien visade att moderniserade byar och åkrarna i deras närhet hade 50-60 procent färre fåglar än samma miljöer i och runt jämförbara äldre byar. Forskarna skapade en modell och kunde förutsäga att modernisering bidrar mer till minskningen av antal fåglar än vad intensifieringen gör, när en äldre by omgiven av ett varierat landskap ändras till en modern by i ett mer intensivt brukat jordbrukslandskap. Det gick att se en stark effekt av modernisering både på fågelsamhällen i byar och på näraliggande fält, även om effekten inte var lika tydlig på fälten. Nästa steg är att testa förutsägelsen med data som samlats in över längre tid.

De analyserade alla jordbruksfåglar tillsammans men delade också upp dem i tre undergrupper beroende på deras ekologi: Bobyggande fåglar, fåglar som häckar i till exempel buskage i landskapet och fåglar som häckar på öppna fält. Bobyggarna som ofta använder strukturer på byggnaderna påverkades föga förvånande allra mest av moderniseringen.

 

Både häckningsmöjligheter och mat

– Det som är mest slående är att till exempel grönfink, kornsparv och gulsparv som inte är direkt beroende av byggnaderna också var negativt relaterade till byns modernisering. Det tyder på att modernisering av bebyggelsen på landsbygden inte bara innebär minskade häckningsmöjligheter utan också minskad tillgång på mat för hela fågelsamhällen som bor i byar och i omgivande landskap, säger Zuzanna Rosin.

Moderna hus har inte lika mycket skrevor och håligheter, populära boplatser för fåglar som gråsparvar och svalor. Efter att jordbruken har moderniserats finns mindre spillsäd och insekter som lever runt djur och gödsel. Därmed har både häckningsplatser och traditionella födokällor i byarna försvunnit.

För fåglar som sånglärkor och gulärlor var resultatet inte lika tydligt. Gamla bymiljöer kan också vara en källa till fågelpredatorer, till exempel tamkatter och kråkfåglar som kan ta dessa markhäckande fåglar.

Ekologiska värden hos bebyggelsen

Fortsatt satsning på naturvård för att förbättra och återställa värdefulla livsmiljöer som har försvunnit i jordbruksmarker är avgörande för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Huvudpoängen i studien är att landsbygdens bebyggelse också innehåller värdefulla livsmiljöer som bör skyddas. Tillsammans är modernisering av byar och omvandlingen av jordbrukslandskapet  sannolikt ett betydande hot mot jordbruksfåglarna.

– Våra resultat är viktiga för att förstå varför jordbruksfåglar har minskat så starkt i Europa och varför vi misslyckas med att stoppa den processen. Ekologiska värden hos bebyggelsen  på landsbygden måste snarast inkluderas i EU:s satsningar på stöd till biologisk mångfald. När vi moderniserar borde vi kompensera boplatser och matresurser som försvinner. Till exempel genom att ge stöd till småskaliga jordbruk, sätta upp holkar på hus och i träd och kanske till och med stödmatning, säger Zuzanna.

Vetenskaplig artikel

Village modernization may contribute more to farmland bird declines than agricultural intensification, Zuzanna Rosin et al, Conservation Biology

Tidigare nyheter

Energirenoveringar i byar kan missgynna jordbruksfåglar

Byar och gamla gårdsmiljöer gynnar hotade fåglar

Blog

Causes of farmland bird declines revised - Rural settlement modernisation may harm birds more than agricultural intensification

Kontakt

Zuzanna Rosin
Forskare på Adam Mickiewicz University i Poznań, Poland och postdoktor på institutionen för ekologi, SLU, 2018-202
zuzanna.rosin@gmail.com

Matt Hiron
Forskare på institutionen för ekologi, SLU
matthew.hiron@slu.se


Kontaktinformation