Det nya fenomenet the Slow Flower Movement är här för att stanna, visar ny forskning från SLU. Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup har nyligen kartlagt den växande odlingen av svenska snittblommor. Gemensamt för blomsterbönder inom rörelsen är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta.
Med tusentals följare på Instagram når de svenska blomsterbönderna både kunder och varandra på ett engagerande och effektivt sätt. De berättar i ord och vackra bilder om sitt dagliga arbete, om självplock, kurser och om buketter som finns att köpa.
- Det är en växande rörelse och något som verkligen är på väg. Blomsterbönderna är driftiga företagare, oftast kvinnor, som har många ben att stå på i företagandet, säger Sara Spendrup. Hon är lektor i företagsledning och har under många år forskat om trädgårdsekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Begreppet the Slow Flower Movement myntades i USA, med koppling till matrörelsen the Slow Food Movement. Under de senaste åren har begreppet vuxit även i Sverige. Universitetsadjunkt Rebecca Thörning, forskaren Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup har nu kartlagt och analyserat de svenska blomsterbönderna. Arbetet har resulterat i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel och ytterligare forskning pågår.
Rebecca Thörning har intervjuat ett antal företagare och i det arbetet mött blomsterbönder med vitt skilda bakgrunder. Storleken på deras odlingar varierar mellan 100 och 1 000 kvadratmeter.
- Många av företagarna drivs av en stark passion för blommor och arbetet blir som en livsstil, säger Rebecca Thörning.
Arbetet i odlingen sker till stor del för hand och är säsongsbetonat, med hög arbetsinsats under vår, sommar och höst. Många av blomsterbönderna samarbetar med lokala florister, rekoringar, har självplock, olika typer av kursverksamhet och exempelvis fröförsäljning. För att få ekonomin att gå ihop under lågsäsong kompletteras odlingen ibland med andra jobb bredvid.
Rebecca Thörning berättar om en stor mångfald i blomsterböndernas försäljning av sina produkter.
- Deras syfte är inte att vara nationella utan de vill verka i sin bygd och bidra till lokalsamhället och en levande landsbygd genom unika och hållbara produkter.
Att odla snittblommor i Sverige är inget nytt, förr fanns det många svenska producenter. Efter andra världskriget industrialiserades odlingen och Nederländerna blev en stor aktör. Därefter minskade den svenska odlingen för att slutligen nästan helt försvinna, med undantag av produktionen av växthustulpaner. Idag importeras snittblommor från länder över hela världen. Samtidigt sker nu en spännande omstart för den inhemska produktionen. Många av blomsterbönderna är medlemmar i föreningen Snittblomsodlare i Sverige som startade 2020 och inom föreningen sker ett stort utbyte av kunskap.
Sara Spendrup, universitetslektor
Institutionen för människa och samhälle
sara.spendrup@slu.se
tel +4640415507, +46761480661
Rebecca Thörning, universitetsadjunkt
Institutionen för människa och samhälle
rebecca.thorning@slu.se
tel +4640415511, +46733910780
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)
Sara Spendrup
Foto: Marianne Persson, SLU
Rebecca Thörning
Foto: Privat
The Slow Flower Movement strävar efter att vara ett hållbart alternativ till den konventionella snittblomsproduktionen. Huvudmålen är att producera hållbara frilandsodlade snittblommor lokalt och i säsong. Rörelsen uppstod i USA, i samband med att begreppet Slow Flower myntades av Debra Prinzing år 2013.
Föreningen Snittblomsodlare i Sverige grundades 2020 och har strax över 150 medlemmar.
