Ungefär hälften av alla rödlistade arter är på olika sätt knutna till skog. Rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige som tas fram av SLU Artdatabanken)
Det bästa sättet att värna gammelskogsarter är att skydda skogar från avverkning och sköta dem med naturvård som främsta mål.
Men hur mycket behöver då skyddas och vilken typ av skog? Det är ett par av de frågor som forskare på SLU ägnar sig åt. En studie visade till exempel att det är viktigt att skydda produktiv skog eftersom det är där de flesta arterna finns. Forskare har också nyligen lyft fram den fjällnära skogen med sina stora och sammanhängande skogslandskap – unik i ett Europeiskt perspektiv på grund av att den har brukats med förhållande vis låg intensitet.
Naturhänsyn, nyckelbiotoper och restaurering
All skog kan inte skyddas – vi behöver timmer och pappersmassa. Därför forskar SLU om hur man ska kunna kombinera skogsbruk och biologisk mångfald. Till exempel har Lena Gustafsson, en av våra jurymedlemmar, utvärderat nyckelbiotoper och naturhänsyn inom skogsbruket. Hon och hennes kollegor har bland annat sett att konstgjorda högstubbar kan vara viktiga för den biologiska mångfalden och till och med gynna vissa hotade insektsarter. Ett annat resultat är att aspen är ett viktigt trädslag för mångfalden i nordliga barrskogar. Den är värd för minst 1000 vedlevande arter och antalet skulle nog vara ännu högre om vi kunde räkna in den nästan helt okända mångfalden bland flugor. Vi studerar också hur fåglarna kan trivas bättre.Ett exempel är anpassad gallring, det är viktigt för bland annat lavskrikan.
SLU har dessutom ett flertal unika storskaliga fältexperiment för att studera effekterna av olika typer av restaurerings- och skötselåtgärder (till exempel naturvårdsbränningar skapande och flytt av döda träd, hyggesfritt skogsbruk) på biologisk mångfald på lång sikt.
Bär och andra nyttor från skogen
Skydd av biologisk mångfald i skog är viktigt, men inte endast för arternas egenvärden, utan även för att de utgör basen för värden såsom trädtillväxt, bär, svamp, vilt och rekreation. I en studie visade en grupp forskare från bland annat SLU, Göteborgs universitet och Umeå universitet att artrika skogar, det vill säga blandskogar, innehåller fler och högre värden än artfattiga skogar. Efterföljande studier från samma forskargrupp visar dock att det är viktigt att blanda rätt trädslag och i rätt proportioner och även att många av skogens värden ökar med skogens ålder. Medan trädtillväxten ökade upp till en ålder av 70-100 år, vilket är när skogar normalt avverkas, fanns de högsta nivåerna av de flesta andra värdena i skogar äldre än 120 år.
Vargar, älgar och granbarkborrar
SLU forskar också mycket på några av de enskilda arter som många förknippar med skog, till exempel varg och älg (älgforskning finns både i Umeå och Grimsö). Och förstås de arter som ställer till med skada. Den exceptionellt varma och torra sommaren 2018 utlöste det största granbarkborreutbrottet som drabbat Sverige. Döda granar tas till stor del bort från produktionsskogen men lämnas oftast i reservaten eftersom de är viktiga för 100-tals andra arter. Forskningen visar att reservaten inte utgör några stora spridningskällor för granbarkborren till produktionsskog eftersom de täcker så liten yta.
Vilka skogar gillar vi?
Vi forskar också på hur skogar ska se ut för att vi människor ska trivas i dem. Det är här vi vilar, tränar och njuter av livet. Skogsbad har blivit populärt. Vilken skog tycker du är vacker? Händer det att du stannar och fikar på ett kalhygge? Forskningsprogrammet Future Forests har berättar om det i filmen Bröllopsfoto (Finskog och Fulskog).
Delta i diktutmaningen
Det här några exempel på vad vi på SLU gör – nu vill vi ha in dina tankar om mångfalden i skogen. Du kan skicka in din dikt från och med i dag och fram till 7 april.
Skicka in ditt bidrag och läs mer om forskningen
Delta i vårt facebook-event
Kontakt
Anna.Lundmark@slu.se och Annika.m.borg@slu.se
