SLU:s medaljörer och pristagare 2020 utsedda

SLU:s stora förtjänstmedalj tilldelas professor Jan Stenlid

Jan Stenlid är professor i skogsträdens patologi vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi sedan 1995. Han disputerade vid SLU 1986 och har varit verksam där sedan han återvände från en postdoc-vistelse vid universitetet i engelska Bath1988.

Jan Stenlids forskning täcker allt från grundläggande mekanismer till praktisk skogsskötsel. Han studerar infektionsbiologin hos patogena svampar som angriper träd och resistensbiologin hos träden, främst barrträd. Han ägnar sig åt systematik och identifiering av skogskadesvampar, svampgenomik och populationsbiologi och populationsgenetik hos svampar. Med sin kompetens inom området skogsskador verkar han för att de grundläggande kunskaperna kommer till praktisk användning inom förädlingsarbete och skogsskötsel, både genom tillämpningsnära forskning i skogsskötsel och genom samverkan med företag och intressenter i skogssektorn. Resultaten från hans forskning har publicerats i drygt 300 vetenskapliga artiklar och han är en av SLUs mest citerade forskare.

Jan Stenlid har byggt upp och bibehållit en framgångsrik forskargrupp under flera decennier där flera yngre forskare kunnat utvecklas till seniora forskare som också med framgång bedriver forskning i skogsträdens patologi inom gruppen eller vid andra institutioner, universitet eller institut.

I motiveringen heter det: ”Jan Stenlids forskning visar både bredd och djup på ett sätt som är unikt inom ämnesområdet i ett globalt perspektiv. Hans forskning har stort internationellt genomslag och har bidragit starkt till det erkännande och den lyskraft SLUs skogliga forskning har. Jan Stenlid har lyckats kombinera grundläggande forskning för att förstå skogskadesvamparnas biologi med tillämpningsnära forskning för att kunskapen ska komma till praktisk användning till gagn för skogssektorn”.

Porträttet av Jan Stenlid är taget av Julio Gonzalez, SLU

SLU:s förtjänstmedalj i guld tilldelas professor Magnus Appelberg

Magnus Appelberg disputerade i limnologi vid Uppsala universitet 1986 om effekter av försurning på flodkräftor. Därefter fortsatte karriären på Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Drottningholm åren 1987-2001. Från och med 1992 verkade han som senior forskare och biträdande laboratoriechef på Sötvattenslaboratoriet. Åren 1998-2001 var Magnus Appelberg adjungerad professor vid SLU (Institutionen för vatten och miljö). 2001 blev Magnus chef för Fiskeriverkets kustlaboratorium i Öregrund, en position som han höll till och med att Fiskeriverket lades ned 2011. Åren 2002-2008 var han även adjungerad professor vid Stockholms universitet och åren 2008-2011 gästprofessor.

När Fiskeriverket lades ner 2011 flyttades dess Forsknings och utvecklingsavdelning, till vilken Kustlaboratoriet tillhörde, över till SLU och bildade Institutionen för akvatiska resurser. Magnus Appelberg blev institutionens första prefekt, en position som han innehade till och med 2017. Efter sitt prefektskap har han fortsatt att arbeta som senior forskare och rådgivare vid institutionen, under senare år på deltid.

När Akvatiska resurser var ny på SLU karaktäriserades verksamheten av en stark miljöanalys och rådgivning som i stor utsträckning var nära knuten till forskningen. Med Magnus Appelberg som prefekt sattes ett gediget arbete i gång med att utveckla den akademiska forskningen och tjänstetillsättningen, samt forskar- och grundutbildning utan att samtidigt tappa fokus på miljöanalysen som än i dag utgör institutionens kärnverksamhet. Under Magnus Appelbergs ledning har institutionen för akvatiska resurser utvecklats till SLU:s största och med en bredd som spänner över lärosätets alla verksamhetsområden.

Magnus Appelberg ledde även arbetet med tillkomsten av ett nytt svenskt oceangående forskningsfartyg, och är högst delaktig till att Svea byggdes och nu ägs av SLU.

I motiveringen heter det bland annat att Magnus Appelberg ”belönas för att framgångsrikt ha utvecklat svensk fiskeriforskning”.

Porträttet av Magnus Appelberg är taget av honom själv.

SLU:s förtjänstmedalj i silver tilldelas docent Marie Rhodin

Docent Marie Rhodin tog veterinärexamen 2003 och har varit verksam vid SLU sedan samma år, då hon började som doktorand. Hon disputerade 2008, blev docent 2015 och är sedan 2019 universitetslektor i Hästens biologi vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi.

Hennes forskning och undervisning är inriktad på klinisk ortopedi samt samspelet mellan häst och ryttare ur ett biomekaniskt perspektiv. Forskningen har varit mycket framgångsrik, med stora externa anslag och hög publiceringstakt vilket bidrar med stor nytta inom svensk och internationell veterinärmedicin och hästsport.

Marie Rhodins verksamhet inom forskning och undervisning är av mycket stor betydelse för universitetet. Hon leder en snabbt växande forskargrupp och har flera framgångrika internationella samarbeten med universitet i bl a USA, Storbritannien, Norge, Schweiz och Nederländerna.

I motiveringen heter det bland annat att hon belönas för ”en framgångsrik forskning inriktad på klinisk ortopedi samt samspelet mellan häst och ryttare”.

Porträttet av Marie Rhodin är taget av Carin Wrange, SLU.

Rektor Mårten Carlssons pris tilldelas universitetslektor Margareta Emanuelson

Universitetslektor Margareta Emanuelson. Foto: Universitetslektor Margareta Emanuelson har en agronomexamen från SLU och redan i sin forskarutbildning var kopplingen mellan akademi och näringsliv betydelsefull för henne och hon arbetade också en tid vid SLU:s dåvarande konsulentavdelning, vars uppdrag var att föra ut forskningsresultat till näringsliv och samhälle.

Margareta Emanuelson arbetade i många år vid Svensk Husdjursskötsel, numera Svensk Mjölk/Växa Sverige, som ansvarig för foderfrågor, men återvände till SLU för att bli prefekt för Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Där har hon konkret och aktivt verkat för en ökad rörlighet mellan akademi och näringsliv och sett till både att anställda inom akademin periodvis arbetet i näringslivet och vice versa.

Efter prefektperioden arbetade Margareta Emanuelson som vicedekan vid SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, med ansvar för samverkansfrågor.

Hon är i dag prodekan för fakulteten och ansvarar som sådan bland annat engagerad i fakultetens samverkanslektorer och i utformningen av programmet för industridoktorander. Hon för även en aktiv dialog med företag och organisationer för universitetets räkning.

I prismotiveringen heter det bland annat: ”Margareta Emanuelson belönas för ett yrkesliv såväl inom som utom universitetet som präglats av en strävan att skapa kanaler för en aktiv och utvecklande samverkan mellan SLU:s akademiska miljö och det omgivande samhället, framför allt den svenska lantbruksnäringen.”

Porträttet av Margareta Emanuelson är taget av Malin Alm, SLU.