Ny nyckel för groddjur

Med hjälp av den digitala bestämningsnyckeln kan man skilja på samtliga 13 arter som har sin naturliga förekomst i Sverige. För artbestämning av grodor och paddor under våren kan man även använda de artspecifika lätena som finns i artbeskrivningarna i Artfakta. Räkna gärna spelande hanar av grodor och paddor och rapportera dem i Artfakta eller Artportalen. Hanar av klockgroda, strandpadda, grönfläckig padda, lövgroda, ätlig groda och gölgroda kan man få att börja spela genom att spela upp eller härma deras läte.

Av Sveriges 13 arter av groddjur är två salamandrar, tre paddor och åtta grodor. Svenska vattensalamandrar och paddor bildar var sin familj medan grodorna delas in i fyra familjer (lökgrodor, lövgrodor, klockgrodor och egentliga grodor). Den största svenska grodfamiljen (Ranidae – egentliga grodor) innefattar fem arter, varav tre är så kallade brungrodor (släktet Rana – långbensgroda, vanlig groda och åkergroda) och två är så kallade gröngrodor (släktet Pelophylax – ätlig groda och gölgroda). Den nya digitala bestämningsnyckeln omfattar samtliga inhemska arter.

Vid artbestämningen av groddjur är det lätt att skilja salamandrar då de är ödlelika med svans och hanarna utvecklar den karakteristiska ryggkammen under leken. Paddorna skiljs lätt från grodor genom sin tydligt vårtiga hud. De har dessutom två stora giftkörtlar på huvudet, så kallade parotidkörtlar. De hoppar sällan utan kravlar sig fram. Paddor har ingen speciell lekdräkt. Grodornas hud är till skillnad från paddornas slät och kroppsformen är slankare. Med undantag för åkergrodan, där hanen kan bli vackert ljusblå, har grodor ingen speciell lekdräkt. De mest svårbestämda arterna är brungrodorna i släktet Rana (långbensgroda, vanlig groda och åkergroda).

Den digitala bestämningsnyckelnhar tagits fram av Artur Larsson, Jonatan Wahlberg och Pavel Bína, SLU Artdatabanken. Samtliga illustrationer är framtagna av Jan-Åke Winqvist. Den nya digitala nyckeln är anpassad för både mobiler och datorskärmar.