En forskargrupp vid SLU Artdatabanken har byggt modeller som förutspår olika fågelarters utbredning. Modellerna har baserats på antingen artportalsdata eller fågeltaxeringdata. Dessa modeller har sedan använts för att kartera de skogslevande arternas utbredning i landet. Det finns en stor samstämmighet mellan kartorna över fågelarters utbredning som bygger på artportalsdata respektive data från Svensk fågeltaxering. För lappmes är kartorna nästan identiska och för övriga arter är samstämmigheten också god.
Predikterad utbredning av skogslevande fågelarter baserat på artportalsdata (AP) respektive fågeltaxeringsdata (FT).
Artportalsdata är särskilt användbara för att kartera ovanliga arters utbredning. För den ovanligaste arten, mindre flugsnappare, hade modellen baserad på artportalsdata till och med högre kvalitet än modellen baserad på fågeltaxeringsdata.
– Det är verkligen fascinerande att den bästa förutsägelsen om var fågeltaxerarna ser mindre flugsnappare fås genom att använda en modell som har byggts utifrån allmänhetens fria rapporter till Artportalen, säger Laura Henckel, Forskare på French National Research Institute for Agriculture, Food and Environment, som under sin tid på SLU Artdatabanken ledde studien.
Tiotusentals observationer
Forskarna blev förvånade över den goda samstämmigheten mellan kartorna eftersom observationsrapporterna i Artportalen inte kommer från slumpvisa platser i naturen. Rapporterna kommer oftare från tätbefolkade områden och öppna miljöer jämfört med observationerna i fågeltaxeringen som görs på slumpvist utvalda platser.
– Vi tror att den positiva effekten av ett stort antal rapporter från många olika miljöer och tidpunkter väger upp snedfördelningen gällande i vilka områden och miljöer som allmänheten rapporterar ifrån, säger Mari Jönsson som också medverkade i studien.
För att producera utbredningskartorna har forskarna använt tiotusentals observationsrapporter i Artportalen, svar på en enkät till artportalsrapportörerna om deras rapporteringsvanor och olika GIS-skikt på miljövariabler, till exempel SLU Skogskarta.
– Vi är väldigt tacksamma över det stora gensvar vi fick på enkäten. Det visade på rapportörernas vilja att bidra med ytterligare information för att bredda användningen av deras rapporteringar, säger Ute Bradter som bland annat ansvarade för enkäten.
Artportalens data kombinerat med andra datakällor ger en geografisk täckning och upplösning för biologisk mångfald som är ovärderlig för forskning, samhälleligt engagemang och beslutsfattande. Forskargruppens studier har tidigare visat att artportalsdata kan vara användbara för att förutspå om arter ökar eller minskar under olika framtida skogsbruk- och klimatförhållanden.
– Vi började med att studera den rödlistade ulltickan och just nu pågår analyser av fler vedlevande svamparter. Lavskrikan var den första fågelarten vars utbredningsmönster vi karterade. Vi har också fått stöd för att artportalsdata kan vara användbara för att skatta fåglars och långhorningars populationstrender, säger Tord Snäll som har lett studien tillsammans med Laura Henckel.
Tillsammans med vetenskapsteoretiker vid Göteborgs Universitet studerar forskargruppen hur Artportalens data används och kvalitetssäkras för beslutsfattning av olika myndigheter, inom domstolar och för aktivism. Till sist har Artportalens data sammanvägts med Riksskogstaxeringens data för att studera lågproduktiva skogars förmåga att samtidigt tillhandahålla flera olika ekosystemstjänster.
