Kunskap öppnar nya dörrar mot framtidsskogen

Future Forests var det största svenska skogsforskningsprogrammet genom tiderna. Det engagerade cirka 120 forskare vid sju svenska lärosäten under perioden 2009 till 2017 som tillsammans publicerade närmare 400 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Programmet var inomvetenskapligt, tvärvetenskapligt, mångvetenskapligt och dessutom transdisciplinärt i den meningen att det utöver forskare engagerade representanter från skogliga intresseorganisationer inom näringsliv, statlig förvaltning och ideella folkrörelser.

Följande är exempel på resultat från Future Forests (för en fullständig överblick rekommenderar vi läsning av Future Forests Årsrapporter):

• Över 400 vetenskapliga publikationer i många högt rankade tidskrifter.
• Bidrag från närmare 120 forskare anknutna till sju svenska lärosäten, två svenska och ett internationellt forskningsinstitut.
• En aktiv satsning på 84 yngre forskare som var och en var engagerade i snitt 3,5 år i programmet.
• Ett stabilt och brett nätverk av över 100 aktörer med representanter från ideella folkrörelser inom miljö och friluftsliv likaväl som traditionella skogsföretag. Detta nätverk var under programperioden aktivt i Future Forests referensgrupper, i transdisciplinära forskningsprojekt och i alla seminarier, workshops och exkursioner Future Forests anordnade. Nätverket utgjorde således ett levande gränssnitt för dialog om skogen mellan vetenskap och samhälle.
• Framtidsstudier som involverade forskare och aktörer som med hjälp av scenarioanalys pekat ut olika möjliga[1] och olika önskvärda[2] framtider för skogen.
• Framtidsstudier med hjälp av trendanalys som pekat ut pågående utveckling för skogen[3].
• Ett system för adaptiv skogsskötsel som integrerar teori med praktisk erfarenhet och inbegriper både socialt och tekniskt lärande för involverade aktörer och forskare[4].
• En förstudie till Nationella Skogsprogrammet[5] med konkreta förslag angående hur programmet skulle kunna genomföras på en strukturerad och transparent arena samt granskande forskning av programmets uppstartsfas[6].
• Studier angående vad som populärt kallas alternativa skogsskötselmetoder, t ex kontinuitetsskogsbruk, olika former av luckhuggningar, flerarts(bland)skogsbruk. Dessa studier har resulterat i minst ett 30-tal vetenskapliga publikationer samt ett antal rapporter[7].
• Granskande forskning av den så kallade svenska modellen för skogsbruk och internationella jämförelser av denna, vilka genomfördes i ett internationellt projekt och publicerades i ett specialnummer av den vetenskapliga tidskriften Forest Policy and Economics[8].
• En serie av workshops med olika aktörer för underlag till ett förslag angående förändrad utbildning för skogsakademiker[9].
• Utveckling av begreppet ”Reflexivt skogsbruk” som presenteras i boken ”Forest Governance and Management Across Time” (se Mårald m fl. 2017, s 121 – 142). Reflexivt skogsbruk handlar om att förena kritiskt reflekterande med aktivt beslutsfattande, det vill säga att på ett systematiskt, transparent och konstruktivt sätt förena en kritisk samhällsvetenskaplig och humanistisk vetenskapstradition med en positivistisk naturvetenskaplig sådan.
• Etablerat en arena på sociala media för dialog om skogen #vimåsteprataomskogen
• Sju filmer om den svenska skogen som bland annat upplyser och problematiserar pågående utveckling och visar på utmaningar och olika möjliga lösningar[10].
• En tidskrift, Skog & Framtid, på samma teman som filmerna. Tidskriften har kommit ut med ett till två nummer per år sedan 2011[11].
• Anordnandet av en rad seminarier med politiker och andra beslutsfattare, bland annat under politikerveckan i Almedalen, där forskare ”ställt politiker mot väggen” angående aktuella och komplexa frågor om skogens framtid.
• Finansiering från Formas för ett projekt ”Ta ned himlen på jorden” som problematiserar kopplingen mellan skog, skogsbruk och klimatförändringen på lokal nivå med lokala aktörer[12].

Professorerna Jenny Andersson och Erik Westholm menar i sin bok[13] att Future Forests resultat var en framtidsbild definierad i förväg i en förhandling mellan universitet, industri och stat. De menar vidare att Future Forests är ett exempel på ”hur alternativa resultat och vägval inför framtiden utestängs” (Andersson och Westholm, 2019, s 113). Vi finner slutsatsen förvånande utifrån den stora bredd av forskningsresultat från Future Forests, samt med tanke på det stora antal forskare med olika utgångspunkter och från olika discipliner som var involverade. Istället för att stänga framtiden för skogen påstår vi att Future Forests snarare bidragit till att öppna den. 

Dessutom är det förvånande att Andersson och Westholm fokuserar sin undersökning på planeringen av programmet och de första tre årens aktiviteter (2009-2011), särskilt som Westholm själv var djupt involverad och hade avgörande inflytande på denna fas, som en av programmets forskningsledare. I en Future Forests studie om genomförandet av tvär- och transdisciplinär vetenskap refererar Westholm till forskning som visar att ”… without a 5-10-year time frame, the considerable upfront cost of transdisciplinary research are unlikely to pay off”[14] Om Andersson och Westholm hade tagit dessa forskningsinsikter på allvar och vidgat sina vyer från att studera några inledande år till att studera forskningsprogrammet Future Forests i dess helhet från 2009 till 2017, är vi övertygade om att deras slutsatser blivit annorlunda.

Skogsdebatten har under lång tid varit polariserad. I denna debatt ställs färdiga historier, framtider och lösningar mot varandra utan att det sker ett konstruktivt utbyte mellan de olika positionerna. I vår forskning och kommunikation har vi både lyssnat på och kritiserat dessa etablerade positioner. Vi har väckt frågor, visat på vägval och på andra lösningar som går bortanför debattens låsta tänkande. Vi har byggt nätverk och skapat mötesplatser som går utöver de inrotade gränserna för att skapa dialog, nytänkande och debatt.

Under senare tid har skogsdebatten spetsats till ytterligare. Vi tolkar detta som att det pågår en mer grundläggande förändring i skogliga samhällsarenan, som inledningsvis möts med reflexmässiga försvar av de etablerade positionerna. I denna debatt blir nu även Future Forests ifrågasatt, vilket självklart kan vara befogat. Vi kan dock konstatera att kritiken mot Future Forests kommer från såväl förespråkare för produktion och biodiversitet som från de som ser all forskning om skog som inte explicit intar en kritisk och distanserad position som korrumperad. Denna mångsidiga respons på vår forskning och kommunikation tyder på att vi bidragit till en mer öppen debatt och embryon till nya positioner och handlingsvägar.

Vår förhoppning är nu att alla debattörer i ökad grad också riktar fokus mot sig själva och funderar på frågor som: Varför tycker jag så? Varför tycker andra annorlunda? Måste det vara så? På sätt kan vi gemensamt upptäcka att det inte finns enbart en framtid utan många möjliga vägar för att hantera nutidens utmaningar.

Annika Nordin

Professor SLU, tidigare programchef för Future Forests

Camilla Sandström

Professor Umeå universitet, tidigare biträdande programchef för Future Forests

Erland Mårald

Professor Umeå universitet, tidigare forskningsledare i Future Forests