Kontaktinformation
marianne.persson@slu.se, 0730-61 65 04
Behovet av livsmedel ökar, samtidigt stiger kraven på maten vi äter. Hållbar och närproducerad, etiskt producerad, ekologisk, hälsosam och funktionell - möjligheterna är många. För entreprenörer inom lantbruk och trädgård gäller det att klokt hantera rådande trender, i dag och i framtiden. Alnarpskonferensen 2018 bjöd på både svar och nya frågeställningar.
Per Hansson, verksamhetsledare för centrumbildningen Kompetenscentrum företagsledning, KCF, vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljövetenskap, AEM, summerade vad som pågår på global men även på nationell nivå. Enligt OECD fortsätter till exempel köttkonsumtionen i Kina att öka genom en fördubbling fram till 2026. Samma år kommer Indien, där köttkonsumtionen är låg, att ha fler invånare än Kina. Han gav även exempel ur Jordbruksverkets marknadsbalanser för svensk produktion.
– Matfågel eller kyckling har tagit tillbaka delar av den inhemska konsumtionen, vi ser också en svag export. Nötkött har fortsatt stigande förbrukning medan produktionen ligger stilla. Ägg, både produktion och förbrukning ökar alltmer.
Frågan är vilken strategi den enskilde företagaren och entreprenören ska välja för framtiden, med avstamp i globala prognoser och ändrade matvanor?
Varumärkeschefen för ICAs egna varor, Ann-Katrin Tottie, berättade om hur ICA hanterar en spelplan under ständig förändring. Bland annat analyseras amerikanska fenomen och trender.
Till exempel har jätten Amazon nu gett sig in i livsmedelsbranschen genom inköp av premiummärket Whole foods. Ett annat exempel är kinesiska e-handeln Alibaba som börjar bygga fysiska butiker.
– Är de på väg hit och hur möter vi det? frågade sig Ann-Katrin Tottie.
Andra trender handlar om upplevelseekonomin, där kunden förväntar sig att handeln inte bara ska sälja utan även medverka till att göra världen lite bättre. Eller förändrade matvanor där allt fler lägger matkonsumtionen i händerna på restaurangbranschen. I USA ligger förhållandet redan på 50-50 medan det i Sverige ännu bara är 30 procent av svenskarna som äter ute.
Bland alla trender finns det en stark lokal trend, där kunderna vill köpa lokalt producerade varor. Ann-Katrin Tottie ser gärna mer framtida samarbete med de svenska livsmedelsproducenterna och tog som exempel osten Folke, en ost som togs fram i samarbete med Norrmejerier och sålde slut redan under lanseringsveckan.
Carl Jonson från SLU Holding konstaterade att det så omtalade proteinskiftet redan är här, där växtbaserade proteiner tar marknad från animalieproteiner. Högst tillväxt är det inom områden som rör allergiprodukter, ärter och vassle.
För entreprenörer och företagare gäller det att ta in signalerna från omvärlden och samtidigt bygga en långsiktigt hållbar verksamhet. Jozefine Nybom, doktorand vid AEM berättade om en pågående studie om benchmark där lantbrukarnas syn på entreprenörskap undersöks. Alldeles färska resultat tyder på att det är marknadsorientering och ledarskap som har störst påverkan på prestation och framgång. Faktorer som ålder och antal hektar påverkar inte och en alltför aggressiv konkurrensstrategi kan till och med verka negativt. Fortsatt analys av materialet kommer att ge ytterligare kunskap om benchmark, studien är finansierad av Stiftelsen Lantbruksforskning.
Hur blir man då en bra och helst bättre entreprenör och företagare? Lantmästare och företagare Maria Hofvendahl-Svensson från LRF Skåne peppade genom att berätta om sin egen resa.
– Gör en SWOT-analys på dig själv, över dina bra och dåliga egenskaper och skaffa goda förebilder, löd bland annat hennes rekommendation.
Slutligen bjöd Jan Larsson och Erik Hunter från AEM på goda exempel hur trender kan tas tillvara. På University of Georgia finns till exempel en tävling där studenterna kan lämna in olika förslag på nya livsmedelsprodukter. Finalisterna får lov att använda den etablerade loggan ”Flavour of Georgia” i vidare marknadsföring.
–Det ökar det generella intresset för en produkt och skulle kunna användas i Skåne till exempel, sade Jan Larsson.
Sedan är det ju inte alla entrepreneuriella idéer som är så lyckade. Faktum är att 60-70 procent av alla produktsatsningar misslyckas, berättade Erik Hunter som arbetar med ett projekt som lyfter fram misslyckandet, ” When new product development doesn't add value”, finansierat av Familjen Kamprads stiftelse. Ett misslyckat projekt har också ett värde, i form av erfarenhet och kunskap.
Dagen avrundades med en paneldebatt där deltagarna först fick dela med sig av egna erfarenheter om just misslyckade projekt. Allt från satsningar på klädbutik på landet till storskalig nyponodling lades ärligt på bordet. För moderator Per Hansson handlade det om knippad lök.
–Första året gick jättebra, andra året…nä!
Text och bild: Marianne Persson
marianne.persson@slu.se, 0730-61 65 04