Produkterna testades på potatis, höstvete, vårraps, morot och växthusgurka. Effekten varierade, men forskarna kunde ofta se ökad skörd vid biologisk bekämpning, framför allt jämfört med helt obehandlade plantor. Mikroberna hade en tillväxtstimulerande effekt, och Margareta Hökeberg vid Kompetenscentrum för biologisk bekämpning, som lett studien, kunde ibland se att de gav bättre skörd jämfört med plantor som fick kemiska bekämpningsmedel.
–I frånvaro av skördepåverkande sjukdomsangrepp ser vi inte sällan att en del kemikalier kan ha en viss negativ inverkan på plantutveckling och skördenivå.
Behov av biologiska bekämpningsmedel till ekologisk odling
Forskarnas utvärdering genomfördes parallellt för trädgårds- och lantbruksgrödor i det så kallade Biovärderingsprojektet, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektet startades som ett försök att öka tillgängligheten för biologiska bekämpningsmedel på den svenska marknaden, något som är av intresse för ekologisk odling, som har starkt begränsad användning av kemiska bekämpningsmedel.
– Sjukdomsantagonistiska mikroorganismer kan vara viktiga bekämpningsmedel för att hålla växterna friska inom ekologisk odling. De kan med fördel kombineras med andra växtskyddande åtgärder som exempelvis odlingsmetoder och sortval, säger Margareta Hökeberg.
Hon pekar också på att mikroberna hämtats från växter och jord och därmed inte är främmande för ekosystemet.
Svårt att få tag i biologiska produkter
Projektet var inte helt lätt att genomföra. Det visade sig oväntat svårt att få tag på biologiska produkter att utvärdera i projektet. Flera företag var ointresserade, berättar Margareta Hökeberg.
"Flera företag var ovilliga att låta oss testa deras produkter. De ville köra sina egna försök i de länder som de ansåg vara intressanta marknader. Och dit hör inte Sverige"
Hon tror det beror på att Sverige är en liten marknad och att företagen, som ofta är små, avskräcks av kostnaden att försöka registrera sin produkt på svenska marknaden.
Idag kostar det 21 000 kronor att ansöka om produktgodkännande i Sverige, om organismen är godkänd på EU-nivå. Men utöver det tillkommer kostnaden för dyra försök som måste göras inom varje zon för att testa effektivitet i växtskydd, säger Margareta Hökeberg. Europa är indelad i tre zoner: norra, centrala och södra. Den norra tycks vara mindre intressant för flera företag. Försök enligt, GEP, Good Experimental Practice, innebär höga krav på utförandet, men krävs dock inte alltid av biologiska produkter skriver Jordbruksverket. Riktlinjerna har precis uppdaterats. Läs mer här.
Margareta Hökeberg skulle gärna se ett ökat samhällsstöd för att hjälpa biologiska bekämpningsmedel till den svenska marknaden; dels supportstöd i ansökningsprocessen för att registrera produkten, och dels visst ekonomiskt stöd till registreringsavgiften.
– I till exempel Danmark och Nederländerna, har man genomfört stödprogram av den typen, säger Margareta Hökeberg.
Ökat sug efter biologisk bekämpning, inte bara för ekologiskt
Biologiska bekämpningsmedel, i kombination med andra metoder, kan bli viktiga komponenter inom integrerat växtskydd, liksom för ekologisk odling. Användningen av biologiska preparat ökar utanför Sverige. Det gäller särskilt specialgrödor med högt ekonomiskt värde, som grönsaker och prydnadsväxter. Många kemiska bekämpningsmedel fasas ut inom EU och färre medel ökar risken för resistens. Mot vissa skadegörare och sjukdomar kan det helt komma att saknas kemiska bekämpningsmedel. Däremot finns det fortfarande, även internationellt sett, få produkter tillgängliga för biologisk bekämpning i de stora lantbruksgrödorna, som spannmål.
I projektet utvärderades biologiska medel bland annat mot..
- skadegörare i potatis, höstvete och vårraps. Varierande effekt. Men bättre uppkomst, bättre vinteröverlevnad och högre skörd.
- mjöldagg i växthusgurka. Stor variation i resultaten mellan olika år. Antas bero på kvalitetsskillnader hos produkten, det biologiska bekämpningsmedlet, mellan åren.