CV-sida

Sara Borgström

Sara Borgström

Presentation

Hur kan vi genom långsiktigt samarbete skapa, förvalta och använda städers mångfunktionella grönområden så att de främjar biologisk mångfald, hälsa och välbefinnande och social-ekologisk resiliens? 

Genom samkunskapande över ämnesområden, professioner, samhällsnivåer, och mellan aktörer av olika slag, vilket utgör kärnan i mitt arbetssätt inom forskning, undervisning och samverkan. Det är en nödvändighet för att vi ska kunna hantera dagens komplicerade (wicked) utmaningar. 

Genom stark relation till naturen. Det vi har en relation till bryr vi oss om, därför är min nuvarande forskning inriktad mot hur vi kan stärka människors relation till naturen, särskilt i städerna. 

Mångfunktionella landskap * Samkunskapande * Hållbar stadsutveckling * Social-ekologisk resiliens * Natur-människa relationer

Undervisning

Mer än 20 års erfarenhet av undervisning inom hållbar stadsutveckling, naturresurshushållning, landskapsförvaltning, ekosystemtjänster, naturvård, social-ekologisk systemanalys och resiliens, samverkan och kvalitativa metoder. 

Undervisar på alla nivåer inom universitet och högskola. 

Forskning

Min forskning är tillämpad och tvärvetenskaplig, och har social-ekologiskt systemtänkande, biosfärens hållbarhet och resiliens som ram. Utgångspunkten är att stadsnaturen har en avgörande betydelse för hållbar stadsutveckling genom att stödja biologisk mångfald, klimatanpassning och hälsa. Jag arbetar för att utveckla kunskapen om växande städers alltmer mångfunktionella, grönblå infrastruktur för att på så sätt förbättra dess planering, förvaltning och användning på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt. Forskningen är kvalitativ och sker i nära samverkan med offentliga, civila och privata samhällsaktörer. Jag utvecklar metoder för samkunskapande, dels som forskningsmetodik, dels som metod för landskapsförvaltning. 

Inom projektet Hälsofrämjande skogar har jag fokus på den samkunskapande processen mellan kommun, skogsägare och användare i en tätortsnära skog, som ska leda fram till en praktisk skötsel som främjar hälsa. 

Inom projektet Citizens Science Lab for Urban Biodiversity, utforskar jag medborgarforskningens potential för att stärka engagemanget för och kunskapen om städers mångfald. Kunskapen som utvecklas kommer att vara av stor betydelse för implementeringen av EU:s naturrestaureringslag i svenska städer. 

Inom projektet Mistra Sport & Outdoors hade jag ansvar för forskning och samverkan i Stockholmsregionen. I det arbetet koordinerade jag en lärandegrupp med lokala och regionala aktörer och utifrån forskning om samförvaltning av landskap utvecklades handboken Hållbara Platser för lokal samverkan i mångfunktionella landskap

 

Bakgrund

Disputerad i systemekologi/naturresurshushållning vid Stockholms universitet med en tvärvetenskaplig avhandling som undersöker hur det traditionella naturskyddet i Sverige implementerats i stadslandskapet. Intresset för hållbar stadsutveckling, landskap och särskilt naturens betydelse, väcktes redan under geografistudierna som följdes av biologistudier med tydligt fokus på miljövetenskap, ekologi och naturresurshushållning. Forskningen kom att bli mycket tillämpad och återkommande samarbeten med samhällets olika aktörer blev en självklarhet. 

Efter doktorsexamen breddades forskningen till andra landskap än staden, deras förvaltningsutmaningar i Sverige och internationellt, t.ex. ekologisk restaurering (Restore), ekosystembaserad förvaltning (Ekoklim, BEAM) och omställningsprocesser (ARTS). Engagemanget för utmaningsdriven forskning växte och jag blev i projekten drivande i kommunikationsinitiativ som i hög grad involverade samhället. Vid sidan av vetenskapliga publikationer finns därför rapporter, handböcker och annat material liksom evenemang för utbyte av kunskap, för en bredare målgrupp. I och med detta växte intresset för samkunskapande metoder (t.ex CO City, Mistra Urban Futures Stockholm).

Följande år fokuserade min forskning åter på landskapsförvaltning i städer, med fokus på deras grönblå infrastruktur (CoNature, Enable, ISSUE, GreenAccess). Dessa projekt undersökte mångfunktionalitetens utmaningar och potential i stadsnära landskap, samt utvecklade analysmetoder och verktyg för samförvaltning på ett hållbart och resilient sätt. Inom dessa projekt var Stockholm det huvudsakliga studieområdet och därför grundade jag JustUrbanGreenLab, en plattform för lättillgänglig information om den kunskap som utvecklas. 

Under 10 år var jag en del av gruppen som utvecklade social-ekologisk systemanalys i stadslandskap på Stockholm Resilience Centre/Stockholms Universitet. Det perspektivet tog jag med mig till KTH där jag fick en viktig roll som representant för den ekologiska aspekten av hållbar stadsutveckling. Jag arbetade aktivt för att denna aspekt skulle inkluderas i forskningsprojekt, samverkan och undervisning och utvecklade en portfölj av undervisningsmaterial i ämnet. Att skapa föreläsningar, övningar, seminarier och utomhusundervisning som på ett engagerat och målgruppsanpassat sätt förklarar betydelsen av fungerande ekosystem för olika målgrupper är en viktig del av mitt arbete. 

Handledning

Doktorander

PhD candidate Kristin Malmcrona Friberg (2021-2026) Main supervisor, with Erik Andersson, Märit Jansson, Rebecka Milestad (co-supervisors). Subject: Planning and decision analysis at KTH/SEED. Thesis topic: Combining outdoor recreation and nature conservation in multifunctional, densifying urban landscapes.  

PhD Nathalie Bergame (2018-2023) Co-supervisor with Rebecka Milestad (main supervisor). Subject: Planning and decision analysis at KTH/SEED. Thesis title: More than Flowers! On the transformative practice of urban communing. My role: 

PhD My Sellberg (2014-2018). Co-supervisor with Garry Peterson (main supervisor) and Albert Norström (co-supervisor). Subject: Sustainability science at Stockholm Resilience Centre, Stockholm University. Thesis title: Advancing Resilience Practice. Bridging social-ecological resilience theory and sustainable development practice

PhD Sara Khoshkar (2016-2020). Co-supervisor with Berit Balfors (main supervisor) and Monica Hammer (co-supervisor). Subject: Land and water resources at KTH/SEED. Thesis title: From vision to action. Advancing green qualities in local planning practice.

Examensarbeten (MSc och BSc) inom ämnena systemekologi, naturresurshushållning, hållbarhetsvetenskap, strategier för hållbar utveckling och landskapsarkitektur:
MSc: > 45 på SLU, KTH och Stockholms universitet sedan 2002
BSc: >20 på SLU, KTH och Stockholms universitet sedan 2002

Publikationer i urval

Peer-reviewed articles in scientific journals 
Adamson, C., R. Milestad & S. Borgström. 2026. Building up the middle of municipal food systems: understanding challenges for public food procurement from local and regional farmers in practice. In Press in Agroecology and Sustainable Food Systems. 

Rastandeh, A., S. Borgström et al. 2025. Priorities for peri-urban recreation ecology research, policy, and practice in a transforming world. In press to Landscape ecology.

Frantzeskaki, N., M. Collier, K. Hölscher, A. Ossola, P. Albulescu, M. Bonneau, S. Borgström, et al. 2025. Premises, practices and politics of co-creation for urban sustainability transitions. Urban Transformation.  

Rastandeh, A., S. Borgström, E. Andersson, K. Malmcrona Friberg and A. Moum Rieser. 2025. Synergies and trade-offs between outdoor recreation and nature conservation in peri-urban landscapes. Nature Based Solutions 7: 100232 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2772411525000217 

Otto, J. Borgström, S., Haase, D. and E. Andersson. 2024. Capturing residents’ perception of green spaces in densifying urban landscapes – The potentials of mental mapping. Urban Forestry and Urban Greening 94: 128266. https://doi.org/10.1016/j.ufug.2024.128266 

Enarsson, D., Hinton, J., and S. Borgström. 2024. Grassroots innovations transforming cities post-growth futures: Insights from the collaborative economy movement in Gothenburg, Sweden. Journal of Cleaner Production. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2024.140824 

Haase A., K. Koprowska, and S. Borgström. 2022. Green regeneration for more justice? An analysis of the purpose, implementation and impacts of greening policies from a justice perspective in Łódź (Poland) and Leipzig (Germany). Environmental Science and Policy 136:726-737 https://www-sciencedirect-com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S1462901122002428 

Wolff M., A. Mascarenhas, A. Haase, D. Haase, E. Andersson, S. Borgström, J. Kronenberg, E. Łaszkiewicz, M. Biernacka. 2022. Conceptualizing multidimensional barriers - A framework for assessing constraints in realizing recreational benefits of urban green spaces. Ecology and Society 26(4):16. https://ecologyandsociety.org/vol26/iss4/art16/ 

Bergame, N., Borgström, S. and R. Milestad. 2022. Preparing the grounds for emancipation. Explaining commoning as an emancipatory mechanism through dialectical social theory. Environment and planning E. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/25148486221092717 

Wrangsten, C., S. Ferlander and Borgström, S. 2022. Feminist Urban Living Labs and Social Sustainability: Lessons from Sweden. Urban Transformations 4:5. https://doi.org/10.1186/s42854-022-00034-8 

Andersson, E., S. Borgström, D. Haase, J. Langemeyer, M. Wolff, and T. McPhearson. 2021. Urban resilience thinking in practice: ensuring flows of benefit from green and blue infrastructure. Ecology and Society 26(4):39. https://doi.org/10.5751/ES-12691-260439 

Borgström, S., E. Andersson, and T. Björklund. 2021. Retaining multi-functionality in a rapidly changing urban landscape: insights from a participatory, resilience thinking process in Stockholm, Sweden. Ecology and Society 26(4):17. https://doi.org/10.5751/ES-12432-260417 

Kronenberg, J., E. Andersson, D. N. Barton, S. T. Borgström, J. Langemeyer, T. Björklund, D. Haase, C. Kennedy, K. Koprowska, E. Łaszkiewicz, T. McPhearson, E. E. Stange, and M. Wolff. 2021. The thorny path toward greening: unintended consequences, tradeoffs, and constraints in green and blue infrastructure planning, implementation, and management. Ecology and Society 26(2):36. https://doi.org/10.5751/ES-12445-260236 

Mascarenhas, A., J. Langemeyer, D. Haase, S. Borgström, and E. Andersson. 2021. Assessing the learning process in transdisciplinary research through a novel analytical approach. Ecology and Society 26(4):19. https://doi.org/10.5751/ES-12631-260419 

Andersson, E., S. Borgström, D. Haase, J. Langemeyer, A. Mascarenhas, T. McPhearson, M. Wolff, E. Łaszkiewicz, J. Kronenberg, D., N. Barton, and P. Herreros-Cantis. 2021. A context-sensitive systems approach for understanding and enabling ecosystem service realization in cities. Ecology and Society 26(2):35. https://doi.org/10.5751/ES-12411-260235 

Khoshkar, S, M. Hammer, S. Borgström and B. Balfors. 2020. Ways forward for advancing ecosystem services in municipal planning– examples from the Stockholm region, Sweden. Land. 9(9):296 

Khoshkar, S, M. Hammer, S. Borgström, P. Dinnetz and B. Balfors. 2020. Moving from vision to action – ecosystem services in the Swedish urban planning context. Land Use Policy, Vol 97.  

Andersson, E., J. Langemeyer, S. Borgström, T. McPhearson, D. Haase, J. Jakub Kronenberg, D Barton, M. Davis, S. Naumann, L.Röschel, F. Baró. 2019. Enabling Green and Blue Infrastructure to Improve Contributions to Human Well-being and Equity in Urban Systems. BioScience 69(7):566-574. 

Wolfram, M., Borgström, S. and M. Farrelly. 2019. Urban transformative capacity. From concept to practice. Editorial for the SI on Urban transformative capacity. Ambio 48(5):437-448. 

Borgström, S. 2019. Balancing diversity and connectivity in multi-level governance settings for urban transformative capacity. Ambio 48(5): 463-477. 

Sellberg, M, Ryan, P., Borgström S., Norström, A and G. Peterson. 2018. From resilience assessment to resilience planning: Lessons from practice. Journal of Environmental Management A 217:906-918. 

Ehnert, F., N. Frantzeskaki, J. Barnes, S. Borgström, L. Gorissen, F. Kern, L. Strenchock, M. Egermann. 2018. The acceleration of urban sustainability transitions: a comparison of Brighton, Budapest, Dresden, Genk and Stockholm. Sustainability 10(3):612 

Ehnert, F., F. Kern, S. Borgström, L. Gorissen, S. Maschmeyer and M. Egermann. 2017. City-Regions in a Context of Multi-level Governance: A Comparison of Urban Sustainability Transitions in Four European City-Regions.  Environmental Innovation and Societal Transitions 26:101-116. 

Nykvist, B., Borgström, S., Boyd, E. 2017. Assessing the capacity of multi-level water governance: Ecosystem services under climate change in Mälardalen region, Sweden. Regional Environmental Change 17(8): 2359–2371 

Hedblom, M., E. Andersson, Borgström, S,. 2017. Flexible land-use and undefined governance: from  threats to potentials in peri-urban landscape planning. Land Use Policy 63:523-527 

Sellberg, M., Borgström, S., Norström, A., Peterson, G. 2017. Operationalizing resilience: cross-fertilizing the Resilience Assessment and Transition Movement approaches. Ecology and Society 22(1):28 

Borgström, S., Zachrisson, A., Eckerberg, K. 2016. Funding ecological restoration policy in practice - patterns of short-termism and regional biases. Land Use Policy, 52:439-453. 

Borgström, S., Bodin, Ö., Sandström, A., Crona, B. 2015. How well are we doing? Developing an analytical framework for assessing the degrees of ecosystem based management. Ambio 44:S357-S369 

Boyd, E., Nykvist, B., Borgström, S., Stacewicz, I. 2015. Anticipatory governance for social ecological resilience. Ambio 44:149-161 

Elmhagen, B., Destouni, G., Angerbjörn, A., Borgström, S., Boyd, E., Cousins S.A.O., et al. 2015. An interdisciplinary perspective on interacting effects of change in climate, human population and land-water use on biodiversity and ecosystem services. Ecology and Society 20(1):23 

Andersson, E., Barthel S., Borgström, S. Colding, J., Elmqvist, T., Folke, C., Gren, Å. 2014. Reconnecting Cities to the Biosphere: Stewardship of Green Structure and Urban Ecosystem Services. Ambio, 43:445-453 

Haase, D., Larondelle, N., Andersson, E., Artmann, M., Borgström, S., Breuste, J. et.al. 2014. A Quantitative Review of Urban Ecosystem Service Assessments: Concepts, Models and Implementation. Ambio, 43:413-433 

Erixon, H., Borgström, S., Andersson, E. 2013. Challenging dichotomies – exploring resilience as an integrative and operative conceptual framework for large-scale urban green structures in Stockholm, Sweden. Planning Theory and Practice, 14(3):349-372 

Borgström, S., Lindborg, R., Elmqvist. 2013. Nature conservation for what? Analyses of urban and rural nature reserves in Southern Sweden 1909-2006. Landscape and Urban Planning 117:66-80. 

Borgström, S. 2012. The future role of protected areas in urban landscapes. Pages 53-58 in J. Breuste, ed. IALE Europe 2nd Symposium, Implementation of landscape ecological knowledge in European urban practice. Laufener Spezialbeiträge, Laufen, Germany. 

Borgström, S., S. Cousins, and R. Lindborg. 2011. Outside The Boundary – Land Use Changes In The Surroundings Of Urban Nature Reserves. Applied Geography 32: 350-359. 

Ernstson, H., Barthel, S., Andersson, E., Borgström, S., 2010. Scale-Crossing Brokers and Network Governance of Urban Ecosystem Services: The Case of Stockholm, Sweden. Ecology and Society 15, 28. 

Borgström, S., 2009. Patterns and challenges of urban nature conservation - a study of southern Sweden. Environment and Planning A 41, 2671 – 2685. 

Borgström, S., Elmqvist, T., Angelstam, P., Alfsen-Norodom, C., 2006. Scale mismatches in management of urban landscapes. Ecology and Society 11, 16. 
 
Non peer-reviewed publications, reports 
Borgström, S. and N. Oreskovic. 2016. Accelerating the sustainability transition in Stockholm. A roadmap from the ARTS project. 
 
Borgström, S., Schewenius, M. 2014. Environmental governance context mapping of Sweden and the Stockholm region. Interim report within the ARTS project (EU FP7).  
 
Books and book chapters in English 
Brandimarte, L. and S. Borgström. 2024. Potentials and challenges of nature-based solutions for sustainable cities, pp 239-266 in, Ferreira, C.S.C, G. Destouni and Z. Kalantari et al. (Eds). Environmental sustainability in the Mediterranean region: Challenges and solutions. Springer Nature 
 
Dahlberg A, Borgström S, Rautenberg M., Sluimer, N. (2022) A nearby park or forest can become Mount Everest. Access to urban green areas by people in wheelchairs from an environmental justice perspective: A Stockholm case. In: Plüschke-Altof B, Sooväli-Sepping H (eds) Whose green city? Contested urban green spaces and environmental justice in Northern Europe. Springer Nature Switzerland AG, Cham. p. 19-40. 
 
Borgström, S. 2017. Governance perspectives on Urban Biodiversity, Chapter 10 in Ossola, A and J. Niemelä (eds), Urban biodiversity from research to practice. Earthscan from Routledge.  
 
Andersson, E,  Borgström, S. and McPhearson, T. 2017. Double insurance in dealing with extremes – Ecological and social factors for making nature based solutions last, Chapter4 in Nadja Kabisch, Horst Korn, Jutta Stadler, Aletta Bonn (eds) Nature‐based Solutions to Climate Change Adaptation in Urban Areas ‐ Linkages between Science, Policy and Practice. Springer Verlag. https://link.springer.com/book/10.1007%2F978-3-319-56091-5 
 
Frantzeskaki, N. Borgström S, L. Goriseen, M. Egermann, F. Ehnert. 2017. Nature-based solutions accelerating urban sustainability transitions in cities. Lessons from Dresden, Genk and Stockholm cities. ChapterX in Nadja Kabisch, Horst Korn, Jutta Stadler, Aletta Bonn (eds) Nature‐based Solutions to Climate Change Adaptation in Urban Areas ‐ Linkages between Science, Policy and Practice. Springer Verlag. https://link.springer.com/book/10.1007%2F978-3-319-56091-5 

Books and book chapters in Swedish 
Borgström, S. 2019. Kommunens nya roll som brobyggare. Kapitel i antologin Innovation för hållbar samhällsutveckling. RISE. 
 
Borgström, S., N. Oreskovic, N. Linder, M. Svensdotter, M. Schewenius, A. Emmelin och M. Tuvendal.  2017. Lokala initiativ – en outnyttjad potential i Stockholmsregionens arbete för hållbar utveckling. Ymers årsbok 2017. SSAG, Stockholm. http://ymer.bokorder.se/sv-se/Book/3214/urban-utveckling-och-interaktion 
 
Dahlberg, A och S Borgström. 2017. Urbana gröna allmänningar för alla – eller inte? Tillgänglighet och mångfunktionalitet i en föränderlig stad. Ymer årsbok 2017. SSAG, Stockholm. http://ymer.bokorder.se/sv-se/Book/3214/urban-utveckling-och-interaktion 
 
Borgström, S. 2009. Den nyttiga grönskan s 44-56 i Sörenson, U. (red) Stockholm den gröna storstaden. Samfundet St Eriks årsbok 2009. (in Swedish) 
 
Several chapters in Hellmark, M. (red). 2007. Naturen till din tjänst. Svenska naturskyddsföreningens årsbok 2007. (in Swedish) 
 
Reports in Swedish 
 
Borgström, S., K. Svärd Hertel och M. Strandberg. 2024. Hållbara platser. En receptbok för lokal samverkan i mångfunktionella landskap. Mistra Sport & Outdoors. 
 
Pandis Iverot, S. Borgström, S and H. Ernstson. 2021. Fossilfri och tillgänglig transport och mobilitet. Årsrapport från Vetenskapligt råd, ett samarbete mellan Stockholm stad och KTH. https://www.kth.se/polopoly_fs/1.1070659.1619768234!/rapport-fossilfri-och-tillganglig-transport-och-mobilitet.pdf 
 
Borgström, S. 2013. Appendix 4 Ekosystemtjänstperspektivet i svensk miljöpolicy och praktik – potentialer, barriärer och vägar mot integration i SOU 2013:68 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. pp 245- 258. (in Swedish) 
 
Colding, J., Marcus, L., Barthel, S., Andersson, E., Gren, J. and Borgström, S. 2013. Ekosystemtjänsterna i Stockholmsregionen. Ett underlag för diskussion och planering. Regional Growth, Environment and Planning, Stockholm County Council. (in Swedish) 
 
Borgström, S., 2010. Kunskapssammanställning. Svensk forskning inom Urban Ekologi 2010. (Underlag). Formas, Stockholm. (in Swedish) 
 
Erixon, H., A. Ståhle, E. Andersson, S. Borgström, Caballero, L., H. Ernstson, Zetterberg, A., 2008. Regionens täthet och grönstrukturens potential. Det suburbana landskapets utvecklingsmöjligheter i en växande storstadsregion. Ed. Regional Planning Office, Stockholm County, Stockholm. (in Swedish) 
 
Borgström, S. 2004. Kunskapssammanställning Hållbar Stadsutveckling. Urban Ekologi – en bibliografi (underlag) Formas, Stockholm. (in Swedish)


Kontaktinformation

Universitetslektor vid Institutionen för stad och land; Avdelningen för Landskapsarkitektur
Telefon: +4618671739, +46730729301
Postadress:
Inst för stad och land, Box 7012
75007 UPPSALA
Besöksadress: Ulls väg 27