Linda Marie Backeman Hannius
Presentation
Jag är disputerad forskare inom husdjursvetenskap, med bakgrund i biologi från Etologi och djurskyddsprogrammet och en masterexamen i animal science från Sveriges lantbruksuniversitet. Min forskning rör framför allt grisars beteende och välfärd i kommersiella och forskningsnära produktionsmiljöer, med särskilt fokus på grupphållning av gyltor och suggor.
I min doktorsavhandling undersökte jag hur tidiga sociala miljöer och genetisk linje påverkar beteende, sociala strategier och välfärdsindikatorer hos gyltor och suggor i grupphållningssystem. Arbetet kombinerade longitudinella beteendestudier från tidig ålder till första grisning med studier av hudskador, hälta och andra djurbaserade välfärdsindikatorer i svenska kommersiella grisbesättningar.
Jag är särskilt intresserad av hur djur uppfattar och anpassar sig till sina sociala och fysiska miljöer, och hur kunskap om beteende kan användas för att utveckla mer hållbara och djurvänliga produktionssystem. Min forskning ligger i gränslandet mellan etologi, djurvälfärd, grisproduktion och management, och jag är särskilt intresserad av hur forskningsbaserad kunskap kan omsättas till praktiskt användbara lösningar för lantbrukare, rådgivare, veterinärer, myndigheter och andra aktörer i livsmedelskedjan.
Undervisning
Jag undervisar och handleder inom etologi, djurvälfärd, grisproduktion, vetenskaplig metod och djurbaserade välfärdsindikatorer. Jag har erfarenhet av föreläsningar, problembaserat lärande, handledning av kandidat- och masterarbeten samt examination av studentarbeten vid SLU.
Min undervisning fokuserar särskilt på hur kunskap om djurs beteende och välfärd kan användas för att förstå och förbättra praktiska djurhållningssystem.
Forskning
Min forskning rör djurs beteende och välfärd i lantbrukets produktionssystem, med särskilt fokus på grisar. Jag är intresserad av hur djur påverkas av sina sociala och fysiska miljöer, hur de hanterar sociala och produktionsrelaterade utmaningar, och hur djurbaserade indikatorer kan användas för att förstå och förbättra välfärden i praktiken.
Ett centralt tema i min forskning är samspelet mellan individ, miljö och management. Jag studerar bland annat hur tidiga sociala erfarenheter, genetisk linje, grupphållning, inhysningsmiljö och skötselrutiner påverkar beteende, sociala strategier, hudskador, hälta och andra välfärdsutfall. Jag är särskilt intresserad av hur välfärdsindikatorer bör tolkas i relation till både djurens beteende och de system de hålls i.
Min forskning har hittills främst fokuserat på gyltor och suggor i grupphållningssystem, men mina forskningsintressen omfattar även bredare frågor om hållbar animalieproduktion, praktiskt användbara välfärdsmått, positiv djurvälfärd och hur forskning kan omsättas till förbättrade djurhållningssystem. Jag arbetar gärna i tillämpade och tvärvetenskapliga sammanhang där etologi, djurvälfärd, produktion, teknik och lantbrukets praktiska erfarenheter möts.
Samverkan
Jag är intresserad av samverkan mellan forskning och praktik, särskilt hur kunskap om djurs beteende och välfärd kan omsättas till praktiskt användbara förbättringar i lantbrukets djurhållning. Min samverkan rör framför allt grisars beteende, grupphållning, djurbaserade välfärdsindikatorer och hållbar animalieproduktion.
I mitt arbete har jag haft kontakt med lantbrukare, rådgivare, veterinärer, myndigheter, branschorganisationer och andra aktörer inom svensk grisproduktion. Jag är särskilt intresserad av hur olika perspektiv kan bidra till att utveckla djurhållningssystem som fungerar både för djuren och för de människor som arbetar med dem.
Jag arbetar också aktivt med forskningskommunikation och populärvetenskaplig kommunikation. Min kommunikation riktar sig både till branschaktörer, studenter, myndigheter och en bredare allmänhet, med fokus på att göra forskning om djurs beteende och välfärd begriplig, relevant och användbar.
Här är ett urval av min forskningskommunikation:
2025
Populärvetenskaplig artikel, Grisföretagaren: “Hur mår våra suggor? Svenska forskare har frågat grisen”.
Länk: https://www.grisforetagaren.se/artikel/2237564/hur-mr-vra-suggor-svenska-forskare-har-frgat-grisen.html
Populärvetenskaplig artikel, SLU:s kunskapsbank: ”Har suggor vuxit ur sina grisningsboxar?”.
Länk: https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/har-suggorna-vuxit-ur-sina-grisningsboxar/#share-box-header
2024
Inbjuden föreläsare, Jordbruksverkets FoU-dagar 2024: ”Grupphållning av suggor: en komplicerad nödvändighet?”. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
2023
Medverkan som expert inom grisetologi, Sveriges Radio P4 – Kvällspasset.
Länk: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kvallspasset-med-sarit-monastyrski-grisar
2022
Expertintervju inom grisetologi, SVT Forskningsnyheter: “Nu vet vi vad grisarna säger”.
Länk: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nu-vet-vi-vad-grisarna-sager
Inbjuden föreläsare, Gris-Vet-dagarna: “Grupphållning av suggor: en komplicerad nödvändighet?”, Nässjö.
Bakgrund
Jag har en kandidatexamen i biologi från Etologi och djurskyddsprogrammet och en masterexamen i animal science från Sveriges lantbruksuniversitet. År 2026 disputerade jag vid SLU med en avhandling om tidiga sociala miljöer, genetisk linje, beteende och välfärdsindikatorer hos gyltor och suggor i grupphållningssystem.
Min bakgrund kombinerar etologi, djurvälfärd och husdjursvetenskap med praktisk erfarenhet från grisproduktion, försöksdjursverksamhet med möss och råttor, djurvälfärdsinspektioner, forskningsverksamhet och djurparksmiljö. Jag har också erfarenhet av undervisning, handledning, forskningskommunikation och akademiskt representationsarbete inom SLU, bland annat genom doktorandråd, institutionsledning och SLU Future One Health.
Handledning
Jag handleder studentarbeten och praktikprojekt inom etologi, djurvälfärd, grisproduktion och djurbaserade välfärdsindikatorer. Jag har erfarenhet av handledning på kandidat- och masternivå, handledning av praktikstudenter samt examination av masterarbete.
Publikationer i urval
Backeman Hannius, L. M. (2026). You reap what you sow: effects of early social environments and genetic line on behaviour and welfare indicators in sow group housing. Doktorsavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet. Kan läsas genom att klicka här!
Backeman Hannius, L. M., Keeling, L., & Wallenbeck, A. (2025). Under pressure: effect of first-parity sows' early social experience and genetic line on behavior and lesions in a paired interaction test with an older sow. Frontiers in Animal Science.
Backeman Hannius, L. M., Keeling, L., de Oliveira, D., Anderson, C., & Wallenbeck, A. (2024). Friend or foe: effects of social experience and genetic line on responses of young gilts in a social challenge paired interaction test. Animal.
Hannius, L. M. B., Endrésen, E., Carlzén, H., Wallenbeck, A., & Westin, R. (2024). Sow dimensions and loose-housed farrowing pen sizes on commercial piglet-producing farms in Sweden. Acta Veterinaria Scandinavica.
Hannius, L. M. B., Keeling, L., Ask-Gullstrand, P., Verbeek, E., & Wallenbeck, A. (2023). Effects of early social mixing and genetic line on female piglet activity, pen location and social interactions pre- and post-weaning under Swedish commercial pig production conditions. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A — Animal Science.
Publikationslista: