Jag har sedan 1991 varit anställd vid SLU och under hela min verksamhetstid arbetat med tillämpad forskning med fokus på 1) domesticering och utvärdering av frukt- och bärväxter, 2) hälsobefrämjande ämnen i frukter och bär, särskilt fenoler samt 3) resistens och kvalitetsförädling av frukter och bär.
Som växtförädlare har jag tagit fram flera nya sorter av frukter och bär och även prydnadsväxter som klematis för odling i svenskt klimat. Exempel på sorter är svarta vinbäret BALSGÅRD PETTER, BALSGÅRD MARTIN, BALSGÅRD MIRJAM, BALSGÅRD BALTAZAR, och BALSGÅRD BODIL, trädgårdsblåbären OLLE och PELLE, rabarbersorterna BALSGÅRD BARBRO och BALSGÅRD BERIT, havtornssorterna BALSGÅRD LOTTA, BALSGÅRD SVENNE, SOL, IDUN, TORUN, FENJA och EIR samt rosenkvittensorterna DARIUS och RONDO. De klematissorter som jag utvecklat är KAJSA, SUNNA, BALSGARD LINNEA, TUVA, och TINDRA.
Jag medverkar med föreläsningar i hortikulturellt inriktade kurser samt kurser kring innovation och produktutveckling. Jag handleder studenter i olika projektarbeten.
Jag har också tagit fram en MOOC-kurs kring Ciderproduktion-från råvara till produkt.
Jag har i min forskning särskilt undersökt förekomst och variation i innehållet av olika fenoler (antioxidanter) i hortikulturellt växtmaterial. Fenoler är potentiellt hälsobefrämjande ämnen som förekommer i hela växten men särskilt i rötter, bark, blad och fruktskal. Innehållet av dessa ämnen kan variera mycket beroende på sort och miljöfaktorer. Genom växtförädling finns möjlighet att påverka innehållet av fenoler och därmed utveckla specifika sorter för olika användningsområden.
Hortonom 1990 SLU
Agronomie doktor i Hortikulturell växtförädling och genetik 2001 SLU
Docent i Trädgårdsvetenskap med inriktning växtförädling 2020 SLU
Biträdande handledare för:
Doktorand Rolando Contreras Useglio (Studier av genetisk och fenotypisk variation hos trädtomat, tamarillo, Solanum betaceum)
Rumpunen K et al. (2024). Utvärdering av selektioner och sorter för extrem ekologisk intensivodling av svarta vinbär. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap, SLU: rapportserie, 2024:3
Nybom H et al. (2023). The Systematics, Reproductive Biology, Biochemistry, and Breeding of Sea Buckthorn—A Review. Genes, 14(12) article 2120.
Gilpin L et al. (2023). Genetic Characterization of the Norwegian Apple Collection. Horticulturae 9(5) article 575.
Burri S et al. Lipid oxidation inhibition capacity of plant extracts and powders in a processed meat model system. Meat science, 162, article 108033.
Nybom et al. (2020). Review of the Impact of Apple Fruit Ripening, Texture and Chemical Contents on Genetically Determined Susceptibility to Storage Rots. Plants, 9(7), article 831.
Burri S et al. (2019). Lipid oxidation inhibition capacity of 11 plant materials and extracts evaluated in highly oxidised cooked meatballs. Foods, 8 (406) 14 sidor. DOI:10.3390/foods8090406
Spoor T et al. (2019). Chemical contents and blue mould susceptibility in Swedish-grown cider apple cultivars. European Journal of Horticultural Science, 84(3), ss 131-141. DOI: 10.17660/eJHS.2019/84.3.3
Muzila M et al. (2018). Harpagophytum germplasm varies in tuber peel and pulp content of important phenylpropanoids and iridoids. South African Journal of Botany, 115 ss.153-160. DOI:10.1016/j.sajb.2018.02.388
Rumpunen K et al. (2017). Swedish apple cultivars vary in traits for juice and cider making Proceedings of the XIV EUCARPIA Symposium on Fruit Breeding and Genetics : Bologna, Italy, June 14-18, 2015 (1172) ss. 255-258. DOI:10.17660/ActaHortic.2017.1172.48
Nybom H et al. (2017). Cideräpplen i Sverige. Alnarp: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur trädgård växtproduktionsvetenskap. Rapportserie, (2017:17).
Rosander U et al. (2017). Methodological considerations in a pilot study on the effects of a berry enriched smoothie on children's performance in school. Food and Nutrition Research, 61 DOI:10.1080/16546628.2017.1409063
Vagiri M et al. (2017). Phenolic compounds in black currant leaves - an interaction between the plant and foliar diseases? Journal of Plant Interactions, 12 (1), ss.193-199. DOI:10.1080/17429145.2017.1316524
Burri S et al. (2017). Antioxidant capacity and major phenol compounds of horticultural plant materials not usually used. Journal of Functional Foods, 38 (Part A), ss.119-127. DOI:10.1016/j.jff.2017.09.003