Workshopen lockade många – deltagarna kom från samtliga fakulteter och representerade drygt 30 institutioner. Målet var att nå forskare som var nyfikna på miljöanalysdata, men som hittills inte alls, eller delvis, använt sig av fortlöpande miljöanalys i sin forskning. Programmet bjöd på matnyttig information om SLU:s miljöanalys och de tolv olika miljöprogrammen och dess supportorganisation, samt några inspirerande exempel på hur SLU-forskare som är vana användare av miljödata arbetar med detta i sin forskning.
Bakgrunden till workshopen började med en kartläggning som SLU Future One Health i samarbete med Miljödatastöd (som ingår i Data Management Support) genomförde för cirka ett år sedan. En av frågorna löd: Känner du till SLU:s Miljöanalys, och av de 92 forskare som besvarade enkäten var det 40 % som angav att de inte kände till SLU:s Miljöanalys.
- Det ville vi försöka ändra på, berättar Susanna Sternberg Lewerin, programchef för framtidsplattformen SLU Future One Health. Det beror så klart på hur frågorna ställs, så man får tolka resultatet med försiktighet, men vi kände ändå att det fanns (och finns) en stor potential att utveckla kopplingen mellan forskning och miljöanalys - och en intern workshop var en bra start. Vårt engagemang för forskning och miljöanalys ligger också i linje med vårt uppdrag, att på olika sätt stimulera tvärvetenskapliga samarbeten och utveckla metoder och arbetssätt för detta inom SLU, fortsätter Susanna.
Öka tillgängligheten
En introduktion gavs av de tolv olika miljöanalysprogrammen med tillhörande databaser, hur man får tillgång till dessa, och vem man kan få stöd av ifall man vill börja använda sig av dessa data. Gruppdiskussionerna mynnade ut i frågor kring behov, möjligheter och barriärer - och gav ett flertal inspel på hur man kan öka tillgängligheten och användarvänligheten för att börja nyttja dessa data samt minska de hinder som möjligen står i vägen för att man ska komma igång.
- Jag tycker att SLU Future One Health arrangerade en utmärkt workshop om hur miljöanalysdata kan användas inom forskningen, vilket är oerhört värdefullt för att vi inom SLU ska bli ännu bättre på att tillvarata synergierna mellan forskning och miljöanalys, menar Göran Ståhl, vikarierande vicerektor med ansvar för miljöanalys. Här finns en stor utvecklingspotential – det är en underutnyttjad guldgruva, och min förhoppning är att ännu fler SLU-forskare ska nyttja dessa resurser.
Miljödatastöd samt ett par representanter från SLU:s miljöanalysprogram var medarrangörer och bidrog till att utforma programmet och bidrog med presentationer. Forskare från samtliga huvudorter deltog i den digitala workshopen, som även gav en chans till nätverkande under en gemensam fika på alla orter.
Ord från deltagare
Under fikat vid Campus Ultuna växlades några ord med Oliver Moore, postdoktor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi:
Vad gjorde dig intresserad av att delta i workshopen?
- Jag ville veta vilka EMA-data som fanns tillgängliga för SLU och var man kunde hitta dem, Detta var både för mitt eget nuvarande postdoc-projekt, som fokuserar på kvävecykeln i marken på tre olika platser i Sverige, och för potentiella framtida projekt.
Tycker du att workshopen levererade det du förväntade dig?
- Jag tyckte att workshopen var mycket informativ. Jag fick lära mig mer om de olika dataset som finns tillgängliga och fick länkar till dem samt kontaktuppgifter till ansvariga för respektive databas/dataset. Workshopen gav också användbara råd om hur man använder dataseten på rätt sätt.
Är det något särskilt du vill lyfta fram från workshopen?
- Workshopen betonade vikten av att involvera kontaktpersonen för datasetet i alla projekt. Detta för att man ska vara fullt informerad om datasetets karaktär (dvs. metadata och eventuella luckor i datasetet) så att man kan använda det på rätt sätt.) Vi hade också en bra diskussion om utmaningarna med att använda SLU:s EMA-data, särskilt när det gäller språkbarriärer och tidsbegränsningar för internationella studenter som gör projekt.
Data Management Support vid SLU är en universitetsgemensam stödfunktion som ger SLU-anställda och SLU-studenter vägledning i frågor som rör datahantering. Mikaela Asplund är koordinator och ansvarig för Miljödatastöd.
- Det är glädjande att så många av SLU:s forskare känner sig nyfikna på att höra mer om SLU:s miljöanalys, vilka data som finns och hur man kan använda dessa i sin egen forskning, och vi funderar nu på hur vi ska ta dessa insikter vidare under 2024 och framåt.
Det är en guldgruva – men det finns givetvis utvecklingsmöjligheter för att skapa ännu bättre struktur och anpassningar för att öka användarvänligheten. Det är också tydligt att det behövs ännu mer kommunikationsinsatser i syfte att öka kunskapen och förbättra tillgängligheten för att guldgruvan ska komma ännu fler forskare till godo. Det framkom även i gruppdiskussionen under workshopen att det kan vara svårt att hitta rätt data, och att förstå vilka data som finns tillgängliga i de olika databaserna. Svårigheter för de som inte förstår svenska nämndes också, liksom utmaningar i att kombinera olika former av data såsom kvantitativa miljödata och kvalitativa samhällsvetenskapliga data. Lätt tillgänglig kontaktinformation efterlystes också, samt en tydligare och mer logisk struktur på SLU:s Miljöanalys huvudwebbsida, och som är likadan för båda språken.
Text och bild: Eva-Stina Lindell
Till Vårt SLU
