Koll på skogen sedan 1923

Senast ändrad: 02 januari 2024
Riksskogstaxering

I år firar de skogliga försöksparkerna och Riksskogstaxeringen 100 år. Mer än tusen vetenskapliga artiklar och runt hundra avhandlingar bygger på data från försök och från Riksskogstaxeringen. "Det är angeläget att berätta om hur viktigt det är att samla in data om vår natur, säger Pernilla Christensen."

Under 1600-, 1700- och framför allt 1800-talet uppstod den svenska skogsindustrin, med tjära för impregnering och sågade trävaror till stora projekt ute i Europa som exempelvis Englands kolgruvor. Snart uppstod behovet av att lära sig mer om skogen och få bättre koll – huggna skogar och kala ytor oroade. Hur får vi skogen tillbaka och långsiktigt räcka till? Debatten om skogarnas tillstånd var intensiv kring förra sekelskiftet.

Bred inriktning

Under 1920-talet anlades flera skogliga försöksparker, bland annat Svartberget 1923. I långsiktiga försöksytor ute i skogarna kunde nu olika metoder testas. Redan då de första försöksparkerna byggdes upp på 1920-talet beslöt man att verksamheten skulle ges en bred inriktning. Stora resurser satsades på att inventera markförhållanden, vegetation och skogstillstånd. Man inrättade också meteorologiska stationer. Samtidigt, 1923, fick Riksskogstaxeringen i uppdrag att inventera landets skogar.

Officiell statistik 

Hundra år senare pågår fortfarande skogliga försök och inventeringar. Riksskogstaxeringen har nu sin bas vid SLU i Umeå. Data från Riksskogstaxeringen och försöksparkerna har genererat en massa data, analyser och sammanställningar. Mer än tusen vetenskapliga artiklar och runt hundra avhandlingar bygger på data från dessa försöksytor och data från Riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen är en del av miljöanalysen vid SLU och data är efterfrågade och används av olika myndigheter som beslutsunderlag exemplvis vid uppföljningen av miljömålet ”Levande skogar”, rapportering till Art- och habitatdirektivet samt som officiell statistik.

Jubileumsår

I år uppmärksammas jubilarerna av fakulteten för skogsvetenskap.

Pernilla Christensen, prodekan, fakulteten för skogsvetenskap– Egentligen tjuvstartade vi firandet i fjol då försöksparken i Siljansfors firade 100 år, berättar Pernilla Christensen, prodekan vid fakulteten.

Den 15 februari invigs firandet med en filmpremiär vid SLU i Umeå och en lättare lunch. Under 2023 samarbetar fakulteten med Västerbottens museum kring en stor utställning om skogen: vår kunskap om den, dess betydelse, brukande och framtid. Den 4 mars öppnar portarna till muséets utställning.

– Vi håller också på att spikar fakultetens egna program för firandet som pågår ända till i höst. Vi har anpassat föreläsningsserien ”Värt att veta” till årets historiska tema och kommer anordna en rad exkursioner. Det är angeläget att berätta om hur viktigt det är att samla in data om vår natur, säger Pernilla Christensen.

Text: Olof Bergvall. Foto: Andreas Palmén.

Till Vårt SLU