Dåtid och framtid – en skoglig jubileumsexkursion

Senast ändrad: 01 september 2023
äldre skogligt försök

De skogliga försöksparkerna och Riksskogstaxeringen firar i år 100 år. I slutet av augusti anordnades en jubileumsexkursion som lockade många nyfikna och vetgiriga besökare.

Regnmolnen såg hotande ut när den 85-hövdiga skaran samlades vid Flakastugan i Kulbäckslidens försökspark i Vindelns kommun, sex mil nordväst om Umeå.

De hade hörsammat inbjudan till en jubileumsexkursion med anledning av att verksamheten i de skogliga försöksparkerna och Riksskogstaxeringen firar 100 år.

Räcker skogen till?

För 100 år sedan inleddes verksamheten vid Kulbäckslidens och Svartbergets försöksparker samt Riksskogstaxeringen. 1923 inrättades försöksparkerna på Sveaskogs mark nära Vindeln. Detta för att möjliggöra skogliga experiment under lång tid och i stor skala i noggrant beskrivna miljöer. Samtidigt inledde Riksskogstaxeringen regelbundna, skogliga inventeringar för att öka kunskapen om skogstillståndet. Frågan man sökte svar på då, likväl som nu, var: Räcker skogen till?

Vid Flakastugan berättade professor Mats Nilsson om torvmosseforskaren och botanisten Carl Malmström som studerade försumpningsprocesser. Senare besöktes Degerö Stormyr, som var ett av Malmströms studieobjekt. Där genomförs idag alla möjliga sorters mätningar.

Anna-Maria Rautio på Sveaskog berättade om områdets brandhistorik som bland annat beskrivits av Lars Tirén i början av 1900-talet. Anna-Maria berättade också om alla de cykelvägar som anlades i Sveriges skogar under första halvan av 1900-talet, före bilismens tid och före mekaniseringen av skogsbruket.

Irene Gustafsson, Västerbottens museum, beskrev det dagliga livet vid forskningsstationen för 100 år sedan, bland annat genom de inköpslistor och andra arkivhandlingar som bevarats.

Hur många träd finns det i skogen?

Vid en av exkursionspunkterna på Kulbäcksliden, på väg mot Degerö Stormyr via en cykelstig, återskapade Jonas Fridman och Hilda Mikaelsson från SLU Riksskogstaxeringen ett historiskt taxeringslag. Det som för hundra år sedan krävde stora arbetslag utförs idag av en handfull personer. De data som nedskrevs för hand och krävde åratal av bearbetning och beräkning, görs idag på några veckor med hjälp av datorer. All äldre data har digitaliserats och är därmed enkelt tillgänglig för forskare, miljöanalytiker och allmänheten.

Nästa anhalt var Svartbergets försökspark på andra sidan Vindelälven. Här fick besökarna veta mer om den 150-meter höga mast som övervakar bland annat växthusgaser och ingår i ett europeiskt nätverk.

Hyggesfria metoder

Med professor Tomas Lundmark som ciceron besöktes några av fältforskningspionjärernas Wibecks och Schottes försöksytor. Tomas Lundmark berättade initierat om de olika frågeställningar och försök som de tidiga forskarna Wibeck och Schotte brottades med, till exempel hur skogen bäst föryngras.

Temat med olika skogsskötselmetoder fortsatte vid dagens sista exkursionspunkter på Åheden. Där görs försök med luckhuggning som hyggesfri föryngring. Professor Torgny Näsholm och forskaren Nils Henriksson redogjorde för en forskningstvist från fordom och hur dagens forskare stöter och blöter frågor på samma sätt och på så vis för forskningen framåt.

Exkursionen arrangerades av SLU, Skogshistoriska Sällskapet, Skogstekniska klustret och Sveaskog.

Text och foto: Olof Bergvall

Åter till Vårt SLU