Forskarnas vårtecken: Tävlar om att pricka in vårfloden
Senast ändrad: 24 april 2024
Blommorna slår ut, fåglarna återvänder - och SLU-forskarna tävlar i att gissa när vårfloden når sin topp. Sedan 2011 har en forskargrupp i Umeå haft en prestigefull vadslagning i att lista ut när vattenmassorna når sin maximala kraft.
Våren är högsäsong för de forskare som arbetar i Krycklans avrinningsområde utanför Umeå. Nu ska mängder med vattenprover samlas in, samtidigt som naturen förbereder sig för en av sina mest storslagna uppvisningar: den mäktiga vårfloden. Att älvar, åar och bäckar skummar och dånar medan naturen slår ut är ett vårtecken för många. Men att förutse exakt när den inträffar är mycket komplicerat, även för forskarna.
– Det varierar väldigt mycket från år till år. De som jobbar mycket i fältet har kanske en bättre chans, men det är i slutändan mest gissning, säger Kim Lindgren som sitter på enheten för skoglig fältforskning på Sveriges lantbruksuniversitet. De senaste åren är det han som haft hand om vadslagningen som pågått sedan 2011. Att gissa när vårfloden når sitt maximala flöde är nämligen så svårförutsett att det blivit en gissningstävling bland fältforskarna i Umeå.
I ett av Krycklans äldsta dammhus vid en av alla bäckar i området mäts vattenflödet konstant i syfte att samla in forskningsdata. Via en hemsida kan forskarna följa det uppmätta flödet dag för dag och också lämna sitt tips på vilket datum och klockslag de tror att kurvan når sin högsta punkt och hur stort vattenflödet blir där och då. Detta brukar inträffa någon gång mellan mitten av april och mitten av maj och maxflödet har de senaste åren varierat någonstans mellan blygsamma 33 liter i sekunden och över 200 liter per sekund. Och den som lyckas komma närmast i en eller båda kategorierna belönas.
– Vinnaren får ett diplom och ära vid det årliga Krycklansymposiet, säger Kim Lindgren.
Doktoranden hittade succémetod i forskningsdata
Virginia Mosquera, doktorand vid institutionen för skogens ekologi och skötsel växte upp i Guatemala, ett land där fenomenet vårflod inte finns. När hon ställde upp för första gången för tre år sedan fick hon därför basera sin gissning på de medel hon hade, nämligen de många årtionden av data som samlats in i området tidigare. Resultatet? Hon vann tävlingen - två år i rad.
– Under den perioden jobbade jag väldigt mycket i fält. Jag såg hur snön, solljuset och andra faktorer förändrades och jämförde med observationer från tidigare år. Jag har skojat med mina kollegor att jag tagit hjälp av häxkonst, men så är det ju inte riktigt, berättar hon. I år har hon bestämt sig för att avstå från tävlingen, att "avsluta på topp" som hon själv säger. Men skulle hon kunna vinna igen i framtiden med samma metoder? Det är inte säkert.
– Med det förändrade klimatet så ser vi också förändringar i när vårfloden kommer och hur intensiv den blir", säger Virginia Mosquera.
Vårfloden har stor betydelse för hydrologin och för växter och djur i områdena där det inträffar. Den snö som ackumulerats under många månaders tid släpps lös på några veckor och drar med sig sediment och näringsämnen till låglänta områden. För SLU-forskarna är detta en av årets stora höjdpunkter.
– Det är ett så mäktigt naturligt fenomen och så speciellt för den här delen av världen. Det förtjänar att uppmärksammas, säger Virginia Mosquera.
Text: Daniel Stjärna