De centrala delarna i kvalitetssäkringen av forskning och miljöanalys utgörs av nulägesanalyser och kvalitetsdialoger på alla nivåer inom SLU – institution, fakultet och universitetsgemensamt. Nulägesanalyserna genomförs i fyraårscykler (se figur 1). Varannan gång (dvs. vart åttonde år) kompletteras de med extern bedömning (utvärderingen Kvalitet och Nytta, KoN).
Den systematiska kvalitetssäkringen utgår från de fem kvalitetsområden som beskriver förutsättningar för hög kvalitet i forskning och miljöanalys och som beskrivs i slutet av detta dokument.
Nulägesanalyser och kvalitetsdialoger syftar till att identifiera utvecklingsbehov i relation till de olika kvalitetsområdena. Processen utmynnar i utvecklingsåtgärder på olika organisatoriska nivåer. Under mellanåren i fyraårscykeln ligger huvudfokus på uppföljning av åtgärder. Kvalitetssäkringsprocessen dokumenteras i form av kvalitetsrapporter.
Systematiken i den cykliska processen följer alltså mönstret:
Figur 1. Tidslinjen visar fyraårscykeln för det systematiska kvalitetsarbetet
inom utbildning på forskarnivå. Gröna och blå boxar avser de år då nulägesanalys
genomförs. Blå boxar med benämningen ”KoN” avser de år då processen inkluderar
extern bedömning. De gula strecken indikerar mellanåren då fokus ligger på
uppföljning.
Den fyraåriga cykeln inleds med att institutionen genomför en nulägesanalys som omfattar de fem kvalitetsområdena (se slutet av detta dokument). En ny nulägesanalys utförs vart fjärde år, och åren däremellan har främst fokus på uppföljning av aktiviteter och åtgärder.
Nulägesanalysen innebär att institutionen reflekterar över om befintliga processer, rutiner, ansvarsfördelning och verksamhetsstöd mm fungerar på ett sätt som gör att standarden för varje kvalitetsområde uppfylls. I samband med att KoN har genomförts inkluderas även resultatet av den externa bedömningen. I de fall man anser att standarden inte uppfylls beskrivs utvecklingsåtgärder som baserat på detta planeras vid institutionen. Institutionen kan också identifiera frågor och utmaningar som man vill lyfta till dialog med fakultetsledningen.
Institutionen anpassar arbetssättet till de egna förutsättningarna och etablerade rutiner. För att nulägesanalysen på ett bra sätt ska kunna bidra till det egna kvalitetsarbetet behöver medarbetarna på ett tydligt sätt involveras. Som stöd för nulägesanalysen tillhandahålls ett dialogverktyg på medarbetarwebben.
Inför de tillfällen när en extern sakkunnigbedömning, KoN, genomförs (dvs. vart åttonde år) kommer kompletterande anvisningar om ytterligare underlag att ges.
Resultatet av nulägesanalysen redovisas i en kvalitetsrapport. Rapporten utgör underlag för kvalitetsdialogen mellan institutions- och fakultetsledning (se nedan). I kvalitetsrapporten ges en kort sammanfattning av nulägesanalysen samt en beskrivning av åtgärder som institutionen planerar att genomföra baserat på behov som identifierats i nulägesanalysen. Frågor och utmaningar som man vill lyfta till dialog med fakultetsledningen beskrivs också.
Kvalitetsrapporten innehåller även en kort beskrivning av hur processen för nulägesanalysen genomförts vid institutionen. En mall för kvalitetsrapporten tillhandahålls på medarbetarwebben.
De påföljande åren uppdateras kvalitetsrapporten årligen med kortfattad information om hur genomförandet av åtgärder på institutionen fortlöper.
Kvalitetsdialogen genomförs i samband med den ordinarie, årliga verksamhetsdialogen. Syftet är att med utgångspunkt i nulägesanalysen föra en öppen och framåtsyftande diskussion om kvalitetsfrågor och behov av utveckling. Kvalitetsdialogen inkluderar en genomgång av de utvecklingsåtgärder som institutionen planerar att genomföra. Under mellanåren (då ingen ny nulägesanalys genomförs) ligger fokus i kvalitetsdialogerna på uppföljning av beslutade åtgärder, eventuella behov av justeringar av dessa, samt eventuella nya åtgärder.
Baserat på institutionernas kvalitetsrapporter, kvalitetsdialoger samt andra relevanta utvärderingar och underlag görs en analys och syntes av nuläget vid fakulteten som helhet. En viktig del i analysen är att identifiera återkommande teman eller utmaningar i institutionernas kvalitetsrapporter, samt utvecklingsbehov. I samband med att KoN har genomförts inkluderas även resultatet av den externa bedömningen.
Fakulteten sammanställer en kvalitetsrapport, som innehåller en sammanfattning av nulägesanalysen samt en beskrivning av de utvecklingsåtgärder man planerar att genomföra baserat på behov som identifierats i nulägesanalysen. Vidare beskrivs även utvecklingsbehov som fakulteten vill lyfta till diskussion på universitetsgemensam nivå.
Kvalitetsrapporten utgör dokumentation och underlag för kvalitetsdialogen med rektor. En mall för kvalitetsrapporten tillhandahålls på medarbetarwebben.
Under mellanåren uppdateras kvalitetsrapporten med kortfattad information om hur genomförandet av åtgärder vid fakulteten fortlöper.
Kvalitetsdialogen genomförs i samband med de årliga verksamhetsdialogerna (”fakultetsdialoger”) mellan rektor och respektive dekan/fakultetsledning. Syftet äratt med utgångspunkt i kvalitetsrapporten föra en framåtsyftande diskussion om kvalitetsfrågor och utvecklingsbehov. Fakulteten informerar om de utvecklingsåtgärder man planerar att genomföra baserat på nulägesanalysen och kvalitetsdialogen med institutionerna. Vidare förs en diskussion om utmaningar på universitetsgemensam nivå.
Under mellanåren ligger fokus i kvalitetsdialogerna på uppföljning av åtgärder, eventuella behov av justeringar av dessa, samt eventuella nya åtgärder.
En kvalitetsdialog genomförs med varje fakultetsledning med utgångspunkt i respektive kvalitetsrapport (se ovan). Baserat på kvalitetsdialogerna, diskussioner i ledningsrådet samt eventuella relevanta utvärderingar eller undersökningar, görs en analys och syntes av nuläget för universitetet som helhet. I samband med att KoN har genomförts inkluderas även resultatet av den externa bedömningen. En viktig del i analysen är att identifiera återkommande teman, eller gemensamma nämnare, i fakulteternas kvalitetsrapporter samt behov av universitetsgemensamma åtgärder.
En sammanställning görs av slutsatserna från nulägesanalysen. I rapporten beskrivs även utvecklingsåtgärder som planeras på universitetsgemensam nivå. Under mellanåren uppdateras kvalitetsrapporten med kortfattad information om status för genomförandet av aktiviteter och åtgärder.
Årligen informerar rektor SLU:s styrelse om årets kvalitetssäkringsprocess, och resultat från åtgärdsarbetet diskuteras.
Ett centralt element av kvalitetssäkringsprocessen är återkoppling till alla nivåer av organisationen kring beslutade åtgärder, deras implementering och resultat. När arbetet med nulägesanalyser, kvalitetsrapporter och kvalitetsdialoger har genomförts bör resultat och erfarenheter delas och utgöra underlag för fortsatt dialog exempelvis vid institutionsmöten, fakulteternas prefektmöten, rektors prefektmöten och rektors ledningsråd. Vidare görs kvalitetsrapporter från fakultets- och universitetsgemensam nivå, liksom resultatet från extern utvärdering, tillgängliga på webben. Syftet är att alla ska kunna ta del av vad olika delar av organisationen kommit fram till inför kommande omgångar av den systematiska kvalitetssäkringsprocessen.
Avdelningen för planering och forskningsstöd har det övergripande ansvaret för att stödja, samordna och dokumentera processen för SLU:s systematiska kvalitetssäkring.
Ansvar för kvalitet inom forskning och miljöanalys
Kvalitetsansvaret bärs av hela universitetet, och är fördelat inom den befintliga organisationen med dess beslutsnivåer och arbetsordning.
Universitetsstyrelsen ansvarar för den övergripande inriktningen av SLU:s verksamhet. Rektor är myndighetschef och har under universitetsstyrelsen det övergripande ansvaret för ledningen av verksamheten.
Fakultetsnämnderna, vilka är underställda SLU:s styrelse, ansvarar för att verksamheten avpassas så att hög kvalitet nås i forskning och miljöanalys.
Prefekterna ansvarar för att forskning och miljöanalys av högsta klass bedrivs inom respektive institutions område, inom ramen för tilldelade resurser.
Prefekter förväntas
Dekaner förväntas
Rektor förväntas
Universitetsdirektören förväntas
Sluss och/eller Sluss-DN representanter förväntas
Externa granskare (inom ramen för utvärderingen Kvalitet och Nytta) förväntas:
Standard: Kompetensförsörjningen baseras på behov inom forskning, miljöanalys och utbildning. Rekrytering sker i öppen konkurrens. Medarbetarna ges möjlighet till kompetensutveckling.
Delstandarder:
1.1 Arbetet med kompetensförsörjningsplanering är systematiskt och långsiktigt, och inkluderar jämställdhets- och lika villkorsperspektiv.
1.2 Rekryteringsprocessen är öppen, transparent och meritbaserad.
1.3 Medarbetarna erbjuds möjlighet till kompetensutveckling, på lika villkor och oavsett kön.
1.4 Etablering och utveckling av forskare tidigt i karriären understöds särskilt.
Standard: Verksamheten präglas av ett gott ledar- och medarbetarskap och en hållbar arbetsmiljö på lika villkor. Former och utrymme finns för att utveckla och förnya verksamheten.
Delstandarder:
2.1 Verksamheten arbetar systematiskt för att främja lika villkor, jämställdhet och en god arbetsmiljö som är fri från diskriminering.
2.2 Verksamheten erbjuder goda möjligheter till kreativ och öppen vetenskaplig diskussion, där medarbetarnas kompetens tas till vara.
2.3 En kontinuerlig strategisk diskussion förs om prioriteringar och behov av åtgärder för utveckling och förnyelse.
2.4 Verksamheten utvecklas och förnyas genom såväl internt som nationellt och internationellt samarbete, inklusive mobilitet.
2.5 Forskarutbildningen är en integrerad del i verksamheten och bidrar till utveckling och förnyelse.
2.6 Verksamheten utvecklas och förnyas genom medverkan i utbildning på grund- och avancerad nivå.
Standard: Infrastruktur för forskning och miljöanalys speglar verksamhetens behov och utveckling, samt präglas av tillgänglighet och effektiv resursanvändning.
Delstandarder:
3.1 Medarbetarna har kännedom om och tillgång till nödvändig infrastruktur inom SLU och externt.
3.2 Resurser för infrastruktur fördelas och prioriteras baserat på behoven inom forskning, miljöanalys och utbildning.
3.3 Infrastrukturen utvecklas i takt med vetenskaplig och teknisk utveckling.
Standard: Samverkan med det omgivande samhället leder till ömsesidigt lärande och utveckling av ny kunskap och kompetens.
Delstandarder:
4.1 Verksamheten utvecklas genom samverkan med intressenter utanför akademin.
4.2 Samverkan med omgivande samhälle utvecklas och planeras strategiskt, där kompetens och erfarenheter kopplade till samverkan tas tillvara.
4.3 Öppen vetenskap i form av publikationer, beslutsunderlag och tillgängliggörande av data utvecklar verksamheten och dess samverkan med omgivande samhälle.
4.4 Medverkan i statliga utredningar, remisser, policyarbete och andra typer av expertuppdrag utvecklar verksamheten och dess samverkan med omgivande samhälle.
4.5 Kanaler och verktyg för kommunikation av ny kunskap finns att tillgå och utnyttjas inom verksamheten.
4.6 Möjligheterna att utveckla resultat från verksamheten till innovationer är kända och utnyttjas.
Standard: Verksamheten bedrivs med vetenskaplig integritet enligt god forskningssed.
Delstandarder:
5.1 Etiska riktlinjer och principer för god forskningssed är väl kända och efterlevs i verksamheten. 5.2 Inom verksamheten förs en kontinuerlig diskussion om vetenskaplig integritet och forskningens oberoende.
5.3 Misstankar om oredlighet, dvs. avvikelser från god forskningssed, följs upp och åtgärder vidtas vid behov enligt SLU:s interna riktlinjer.
Standarderna grundas på följande lagstiftning och styrdokument: HL = Högskolelag, SFS 1992:1432; HF = Högskoleförordning, SFS 1993:100 FSLU = Förordning för Sveriges lantbruksuniversitet, SFS 1993:221 FL = Förvaltningslag, SFS 1986:223; Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1); LAO Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning; ECR = European Charter for Researchers; CRR = Code for Recruitment of Researchers; SUHF = Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning (SUHF 2019).