Effekter av skarvjakt intresserade minister

I området ska SLU, på regeringens uppdrag, i en delstudie ta reda på om minskad påverkan från säl och storskarv kan bidra till att fiskbestånden i svenska kustvatten återhämtar sig, och hur resultaten kan användas i framtida förvaltning.

SLU:s arbete leds av institutionen för akvatiska resurser, som har lång erfarenhet av forskning om fiskbestånd och kustekosystem, i samarbete med forskare från flera delar av SLU. 

– Fältarbetet har precis kommit i gång. I våras märkte vi 10 000 öringar, sjöfågel inventerades av ornitologer och forskningsjakt i projektet har gjorts i samarbete med Jägarförbundet och Sportfiskarna. I höst planerar vi att följa upp skarvpredationen genom att leta efter märken från fisk på skarvkolonier i området. Men det kommer att dröja några år innan vi kan se om det är några effekter på fiskbestånden eftersom arterna är långlivade, säger Ann-Britt Florin, institutionen för akvatiska resurser, som deltog vid ministerbesöket.

– Det är viktigt att vi stärker fiskbestånden i våra vatten. Populationen av skarv, en fågel som äter väldigt mycket fisk, har ökat markant genom åren. Genom det här uppdraget vill vi att resultaten av att kraftigt minska förekomsten av skarv studeras, säger Peter Kullgren.