Det är vuxenvärlden som måste visa barnen att mat kan vara god, näringsrik och hållbar på samma gång. Men tyvärr är vi inte så bra på det. Det visar den sannolikt första vetenskapliga studien som specifikt analyserar hur väl små barns matkonsumtion håller sig inom de planetära gränserna.
– Min hypotes var att förskolorna skulle bidra till att göra barns matvanor totalt sett mer hållbara. Så jag blev lite besviken när det visade sig att det inte var så, säger SLU-doktoranden Maria Jacobsen, som också är nutritionist.
Tillsammans med forskarkollegorna Mattias Eriksson och Elin Röös publicerande hon nyligen artikeln Fostering unsustainability? An analysis of 4-year-olds' dietary impacts in Sweden i tidskriften Current Research in Environmental Sustainability. Deras analys visar att svenska fyraåringar äter långt ifrån hållbart.
– Och hållbarhet handlar ju inte bara om klimatet, utan också om sådant som djurvälfärd, biologisk mångfald, vattenhushållning och jordbrukets utsläpp. Med hela den komplexiteten inräknad var det inte en enda fyraåring vars matvanor höll sig inom alla de planetära gränserna.
Analysens grunddata kom från Riksmaten småbarn 2021-24; Livsmedelsverkets sjätte rikstäckande undersökning av svenskarnas matvanor, och den första med fokus på småbarn. Ett statistiskt representativt urval av 746 fyraåringar ingick i undersökningen.
Hållbarhetsanalysen visade att fyraåringars matvanor överskrider fem av sex gränsvärden för indikatorer som mäter hållbarhet. Förklaringen är nivån på konsumtion av rött kött, mejeriprodukter, grönsaker och frukt, som bidrar till bland annat stora koldioxidutsläpp, kväve- och fosforutsläpp och förlust av biologisk mångfald.
– Många förskolor serverar inte så mycket rött kött, men den hållbarhetsvinsten försvinner tyvärr, eftersom barnen äter så mycket mejeriprodukter istället. Och hemma äter barnen förstås annorlunda än på förskolan; men det totala hållbarhetsavtrycket därifrån blir ungefär detsamma, konstaterar Maria Jacobsen.
Pojkars matvanor gör större klimatavtryck än flickors, då pojkar äter mer rött kött, också efter justering för olika energibehov. Flickor däremot äter mer frukt och grönsaker – en konsumtion som också kan vara problematisk med tanke på vattenförbrukning och användningen av växtskyddsmedel. De könsskillnader i matvanor som syns tydligt redan i fyraårsåldern finns även i den vuxna befolkningen.
– Vuxna som föredöme här är jätteviktigt; vuxna som äter baljväxter och fullkorn och annan hållbar mat. Men det är förstås väldigt svårt att hitta vägar att påverka vad barnfamiljer äter hemma, och fortfarande fostrar vi tyvärr våra barn att äta ohållbart, säger Maria Jacobsen.
Andra resultat från studien är att barn på landsbygden äter mindre hållbart än barn i storstadsområden, och att föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll för hur hållbart barnen äter.
– Vuxna med längre utbildning äter mer hållbart än de med kortare utbildning, och detsamma gäller deras barn. Att barn på landsbygd äter mindre hållbart kan vara en kombination av föräldrars lägre utbildningsnivå och att mer hållbara matalternativ inte är lika tillgängliga i utbudet i mataffären, menar Maria Jacobsen.
År 2023 hade 77 av Sveriges 290 kommuner rapporterat in till Livsmedelsverket att man har riktlinjer för mer hållbar mat i förskolan.
– Men fler måste göra mer för att vi ska nå resultat. Vi måste utbilda förskolans kockar i hållbarhet, och våga utsätta barnen för nya smaker och konsistenser. Här ser jag stor potential, för små barn är oftast ganska öppna för det. Och det går att laga jättemycket mat som är både god, näringsrik och hållbar, som olika vegetariska grytor, lasagner och soppor med härliga kryddor, till exempel.
– Det kan definitivt finnas motstånd, både från föräldrar och pedagoger. Men vi kan inte bara fortsätta att skjuta den förändring mot hållbarhet som måste ske på framtiden! Kanske Skolverket och Livsmedelsverket kunde samarbeta lite mer, för att ta ett helhetsgrepp kring den här frågan? funderar Maria Jacobsen.
Riksmaten småbarn är Livsmedelsverkets undersökning av hur hur 1,5- och 4-åringar i Sverige äter. Aktull information om hur småbarn äter behövs för att kunna ta fram relevanta kostråd och för att barn i Sverige ska vara representerade när lagstiftning kring livsmedel, till exempel olika gränsvärden, tas fram på EU-nivå. Läs mer om undersökningen här.