Kontaktinformation
theres.svensson@slu.se, 090-786 82 28
Möt Beatrice Tolio, doktorand vid SLU Skogsskadecentrums forskarskola. Hon vill skapa en ask population som är motståndskraftig mot asksskottsjuka.
Ask populationen i Sverige har minskat kraftigt sedan mitten på 90-talet, till följd av askskottssjukan. Situationen är allvarlig, asken hotas att utrotas vilket skulle få förödande konsekvenser för biodiversiteten.
Kan du berätta vad du arbetar med?
‒ För att hjälpa till att förbättra situationen arbetar jag med att utveckla en motståndskraftig population av europeisk ask. Det gör jag genom att kombinera traditionell förädling av träd och ett portabelt verktyg som använder infrarött ljus för att identifiera resistenta träd direkt i skogen. Dessutom studerar jag hur det potentiella framtida hotet från smaragdpraktbaggen - en skadeinsekt som ännu inte etablerat sig i Sverige - kan påverka askarna, genom att undersöka hur träden försvarar sig och hur detta samverkar med askskottsjukan.
‒ Som en del av ett större projekt, Rädda Asken (Save the Ash), undersöker jag också hälsa och tillväxt hos askar som har framställts genom kloning och planterats i fyra försöksområden i södra Sverige. Detta kommer hjälpa oss att identifiera de bäst presterande träden att använda i framtida restaureringsinsatser.
Vad fick dig att intressera dig för just detta område?
‒ När jag studerade vid universitetet i Padua valde jag att specialisera mig på biotiska och abiotiska störningar i skogen och deras samspel med skogens hälsa. Kurserna i skogsentomologi och skogspatologi fångade speciellt mitt intresse, och jag skrev också min magisteruppsats om askskottsjuka.
Vad hoppas du kunna bidra med?
‒ Den största nyttan med mitt arbete är dess bidrag till det långsiktiga bevarandet och återställandet av den europeiska askpopulationen. Genom att identifiera och främja urvalet av motståndskraftiga träd bidrar mitt arbete till att säkerställa att de europeiska askpopulationerna bättre kan hantera pågående och framtida hot. Några av våra resultat visar redan att vissa träd har lägre känslighet och förblir relativt friska över tid. Dessa är lovande kandidater för framtida avels- och restaureringsinsatser.
‒ En annan del av arbetet är att introducera ett bärbart Fourier Transform Infrared (FT-IR) spektroskopiverktyg - en snabb, skonsam metod för att screena trädens motståndskraft direkt i fält. Detta kan avsevärt påskynda urvalsprocessen, minska kostnaderna och göra resistensförädlingen mer effektiv.
theres.svensson@slu.se, 090-786 82 28