Från den 2 maj till den 28 juni har tävlingen Biodiversity Challenge ägt rum, och alla som studerar eller arbetar inom SLU har uppmuntrats att hjälpa till att kartlägga alla vilda arter som finns på SLU:s campusområden. Allmänheten har också haft möjlighet att delta och rapportera. På SLU Umeå har tävlingen dessutom engagerat genom olika publika aktiviteter. I maj anordnades en mini-Bioblitz (artinventering) där det gick ut på att se så många arter som möjligt under två timmar. 113 arter kunde rapporteras in där majoriteten var kärlväxter. I år har SLU:arna i norr särskilt riktat in sig på att se så många fjärilsarter som möjligt, och allmänheten har varit inbjuden att vara med vid morgontömning av fällorna som suttit uppe nattetid på campus.
- Det är praktiskt att använda s.k. passiva metoder som insamling med ljus-, feromon- och betesfällor som gör själva jobbet, berättar Andreas Press. I början av perioden hade vi ljusfällor igång, men i och med att nätterna blir för ljusa redan i början av juni så har vi även använt oss av olika feromon och vinbete för att locka fjärilarna, berättar Andreas Press.
Ljusfällorna använde olika våglängder av ljus, vilket visat sig vara effektivt för att locka nattfjärilar och därmed öka antalet arter som registreras. En art bland de rapporterade fynden var gotiskt sälgfly, som uppvisar stor variation i färgsättning och är vanligt förekommande i maj i norra Sverige. Vinbete, som är en blandning av rödvin och socker, användes också och lockade fjärilar och andra insekter. I vinbetesfällorna fångades bland annat en större snabelsvärmare, en vackert rosa och gröngul fjäril som inte setts på campus tidigare. Feromonerna som användes var antingen helt artspecifika eller lockade flera arter. Mindre påfågelspinnare som är en relativt ovanlig art i norra Sverige, kunde fångas in med ett artspecifikt feromon.
- Vi har fotograferat alla arter och rapporterat dem via Artportalen. När vi var klara, släppte vi ut dem igen. De påverkas inte märkbart av att ha suttit i en fälla över natten, förklarar Andreas Press. Det har varit extra spännande när vi har fått in ovanliga arter i fällorna, och naturligtvis när vi har upptäckt rödlistade arter, berättar Andreas Press.
Trots att campus i Umeå är mer artfattigt än Ultuna och Alnarp bidrar Umeå med en norrländsk touch där nordligare arter som inte finns eller inte är lika vanliga söderut kan bidra till det totala antalet arter som rapporteras in från SLU.
- Umeå har mer inslag av myr och barrskog än de sydligare campusområdena, t.ex. finns här skvattram, tuvull (kärlväxter) och skogsfältmätare (fjäril). Även några mindre trevliga arter växer på vårt campus, de invasiva växterna jättebalsamin, blomster- och sandlupin har setts och bekämpats under årets utmaning, berättar Andreas Press.
Inrapporteringen av arter till Artportalen har inte bara gett värdefull data utan också ökat medvetenheten om den biologiska mångfalden på SLU campusområden. Tack vare dessa ansträngningar kunde SLU kamma hem segern i årets Biodiversity Challenge!
