Syftet med det här projektet var att studera effekten av delad kvävegiva och tidpunkten för den sena kvävegivan innan första skörd på avkastning, kvävebalans och fodervärde med speciellt fokus på råproteinhalt och råproteinets kvalitet i en timotej/ängssvingel vall.
Hypotesen var att man genom att fördela kvävegivan som normalt läggs tidigt på våren med en giva på våren och en under gräsets utveckling cirka två eller fyra veckor innan tidig axgång hos timotej anpassar kvävegödslingen efter gräsens behov, vilket ökar inlagringen av kväve i gräset och minskar kväveförlusterna till den omgivande miljön. Detta medför en potentiellt högre avkastning och proteinhalt samtidigt som proteinets kvalitet beaktas.
En vallfröblandning med 80 % timotej och 20 % ängssvingel såddes 2017 på NIBIO Kvithamar, Trondheim och 2018 på NIBIO Særheim, Stavanger, Norge och Rådde Gård, Länghem, Sverige (Hushållningssällskapet Sjuhärad). En yta av den sådda arealen skördades som förstaårsvall 2018 på NIBIO Kvithamar och som förstaårsvall 2019 på NIBIO Særheim och Rådde Gård. En annan yta av den sådda arealen skördades som andraårsvall 2019 på NIBIO Kvithamar och som andraårsvall 2020 på NIBIO Særheim och Rådde Gård.
N-gödsling ökade råproteinhalten och den skördade avkastningen av torrsubstans (ts) och råprotein. Delad N-giva gav lika råproteinhalt som vid full giva på våren, men då andra givan gavs sent (ca 2 veckor innan skörd) var ofta ts-avkastningen oförändrad eller till och med lägre, vilket var fallet på Rådde och Kvithamar år 2. Tiden för den sena N-givan hade mindre betydelse for Særheim och Kvithamar i Norge, vilket kan bero på att gräsen tog upp mer N från jorden. Den sena N-givan som gavs ca 2 veckor innan skörd vid timotejens begynnande axgång visade sig ge effekt på ts-avkastningen i återväxten. Med tanke på att både väder och jordens N-innehåll kan påverka hur fort grödan tar upp N för att lagra in till sin tillväxt bör den andra givan ges 3-4 veckor innan skörd. Delad N-giva förbättrade inte proteinkvaliteten i form av större andel sant protein jämfört med full giva på våren, vilket kan bero på att en N-giva på 110 kg N/ha är en måttlig giva som gräsvallen hinner ta upp och lagra in som sant protein. Det var inga skillnader i nitrathalt mellan N-gödslingsstrategierna och nitrathalterna var låga, vilket visar på att växterna har omvandlat N från gödsel och jord till sant protein.
Effekt av kvävegödslingsstrategi på gräsvallens avkastning och foderkvalitet vid olika utvecklingsstadier i första skörd
Nadeau, E., Von Essen, A. & Bakken, A.K.