Efter den stora IFMA-konferensen i Kanada i somras gjorde projektledare Magnus J Stark en spaning över de hetaste frågorna inom företagsledning världen över, eller i alla fall i västvärlden. Listan toppas av klimatförändringar, därefter kommer arbetskraft och generationsskifte. Känns punkterna på hans heta listan igen?!
Företagsledning handlar om att leda och organisera ett företag för att uppnå dess mål på ett effektivt sätt. Det omfattar planering, beslutsfattande, resursfördelning och kontroll av verksamheten. Att balansera långa perspektiv och handlingar i nuet.
Så långt är vi överens och eftersom det handlar om att anpassa sig till den verklighet som verksamheten bedrivs i så blir det olika fokus beroende på var i världen man bor.
De tre viktigaste faktorerna när jag lyssnade på konferensdeltagarna i den stora IFMA - konferensen i Kanada tidigare i år, var klimatförändringar, arbetskraft och ägarskiften. Urvalet är präglat av att de inte var så många deltagare från Asien och Afrika på plats.
Överst på heta listan låg klimatförändringarna där det handlar mycket om vatten och nederbördsmönster.
Ja, man kan odla höstvete med 250 mm regn per år - frågan är om det blir mer eller mindre vatten och om det kommer när växterna kan dra nytta av det.
Vilka odlingssystem är då på frammarsch? Jo, världen över är det absolut no till, man måste vara rädd om markfukt och mullhalt. En annan aspekt är nya grödors och sjukdomars intåg och de gamlas uttåg. Och så den sorgliga frågan om värmestress på växter och djur och ökenutbredning även i Europa. När vi på nordliga breddgrader räknar vilka ackumulerade värmegrader en växt behöver för att odlas räknar israelerna hur varmt det kan bli innan växten kollapsar. Hur anpassar vi i ett sådant läge vårt management för att kunna kyla växter och djur?
Som tvåa på heta listan dök frågan om arbetskraft upp. Vissa delar av lantbruket är ju fortfarande väldigt arbetsintensivt och ofta i kombination med stora säsongsvariationer. Det kan sammanfattas med att behålla gamla anställda och få in nya.
Språkfrågan kopplat till kvalitetsarbete hamnar också allt mer i fokus. Det är dyrt att rekrytera, men det är också dyrt att introducera ny arbetskraft. Många företag i Kanada väljer att betala ut premier till dem som arbetar flera säsonger och pärmar med SOPar (standard operating procedures) tas fram på flera språk, allt för att kunna garantera kvalitén på leveranserna. Förmän med språkkunskaper kan bli riktigt välbetalda, men det är ju ett känt faktum även på hemmaplan.
Och så finns ju frågan om generation Z som är på väg in på arbetsmarknaden (de i västvärlden som är födda på 00-talet). De är värderingsdrivna individualister som prioriterar hållbarhet i alla dimensioner. Hur gör du för att behålla dem som anställda, hur behåller du deras talang och hur skapar du karriärvägar för dem i ditt företag? Många företag sliter med detta, men nyckeln är flexibilitet, för får de inte vara flexibla så flyger de snabbt vidare till nästa blomma.
Likadan är frågan om ägarskiften, de unga måste in i branschen, men det krävs kapital och lycklig är den som inte har för många syskon att kompensera. De stigande markpriserna världen över kan ju ändå inte bara ses som ett problem, det visar att det finns en underliggande tro på lantbrukets förmåga att ge direktavkastning.
Vad gäller kompetensförsörjning kan man se trenden att man speciellt inom forskningen kämpar med krympande resurser och intresse. Andelen sökande till lantbruksutbildningar i Europa, Nordamerika och NZ Australien, (såväl gymnasie- och universitetsprogram) sjunker likaså. Rekryteringsbasen bondbarn blir allt färre och man kan se ett ökande intressen för hållbarhetsfrågor snarare än för odling och teknik. Biologerna världen över är på frammarsch, agronomerna på tillbakagång.
Text: Magnus J Stark