Under stallsäsongen 2021–2022 testade fyra ekologiska mjölkgårdar att inte utfodra proteinkoncentrat till en del av korna för att se hur det påverkade mjölkavkastningen. Korna mjölkade 8 till 15 procent mindre i början av laktationen men fungerade bra med hänsyn till hälsa och fertilitet. Prisförhållandet mellan noteringen på mjölk och proteinfodret styr strategivalet men testet visar att mjölkkor har en unik förmåga till att anpassa sig efter en foderstat med råvaror som är enkla att odla i Sverige.
I ett samarbete mellan Niels Andresen HIR Skåne/SLU Epok, Niclas Åkesson Tidningen Ekologiskt Lantbruk, Rolf Spörndly SLU och fyra ekologiska mjölkgårdar genomfördes ett test under stallsäsongen 2021–2022 med arbetsnamnet Hjälp! Funkar det utan koncentrat?!. Under tidig laktation (cirka 120 laktationsdagar) registrerades mjölkavkastning och kraftfoderförbrukningen på minst 8 kor som inte fick koncentrat och jämfördes med 8 referenskor som fick gårdens vanliga foderstat (se textruta). Vidare samlades information om lantbrukarnas erfarenheter kring kornas hälsa, antal besök i mjölkroboten, fertilitet med mera.
Korna som inte fick koncentrat mjölkade mellan 29–38 kg energikorrigerad mjölk (ECM) per dag i början av laktationen och nergången i mjölkavkastning blev i genomsnitt mellan 2,6 och 5,8 kg ECM/dag jämfört med de kor som fick gårdens vanliga foderstat (Tabell 1). Det motsvarar en procentuell nedgång på 8–15 procent. Erfarenheten från lantbrukarna var att testkorna inte hade några hälso- eller fertilitetsstörningar som kunde kopplas till utfodringen. På en av gårdarna fanns en känsla av att testkorna hade lite sämre hull än korna på samma laktationsstadie i besättningen.
Den samlade kraftfodermängden på gårdarna var mellan 7 och 11 kg per dag och spannmålskorna åt mer spannmål i stället för proteinkoncentratet (tabell 2). Med de prisrelationer som gällde under våren 2022 (mjölknotering = 5,37 kg ECM, ekologiskt proteinfoder = 9,5 – 12 kr/kg och spannmål = 3,5 kr/kg) var proteinkorna 4–10 kr mer lönsamma än spannmålskorna. Priset på spannmål var dock ett marknadspris och på flera av de deltagande gårdarna var produktionskostnaden för spannmålen runt 1,50 kr/kg. Med det priset var det ekonomiska resultatet lika mellan utfodringsstrategierna.
I en situation där det blir brist på proteinfoder finns det stora möjligheter att minska på förädlat protein i utfodringen till mjölkkor och i stället prioritera det till humankonsumtion eller till enkelmagade djur. Räknar man mjölkproduktion per hektar blir den större med en strategi som baseras på vallfoder och spannmål då dessa grödor ger så mycket större avkastning än proteingrödorna oberoende av var de odlas. Ett mindre råproteininnehåll i foderstaten minskar kväveöverskottet i mjölkproduktionen vilket minskar mjölkens miljöbelastning. Det är slående att endast cirka 10 procent av proteinet i det sist utfodrade kilot av koncentratet till en högavkastande ko återfinns i mjölkproteinet.
Andra säsongen pågår och i år deltar åtta gårdar. Med bättre forskningsfinansiering från Jordbruksverket är det möjligt att mera systematiskt följa och stötta de medverkande gårdarna. I årets försök utvärderas även om ett tillskott av åkerböna kan vara en lämplig strategi om vallfodret inte håller toppkvalitet.
Vill du läsa mer om gårdarna som deltog i testet förra året, så finns det nu ett specialnummer på denna länk:
https://e-tidning.ekolantbruk.se/
Resultaten från årets test med åtta gårdar redovisas löpande i tidningen Ekologiskt lantbruk
Niels Andresen
Gruppen som var med i testet 2021-2022 diskuterar foderstrategi på en av de deltagande gårdarna.
1/1
Tabell 1. Genomsnittlig mjölkavkastning de första 4 laktationsmånader för 8 kor som fick proteinkoncentrat och 8 kor som inte fick koncentrat.
|
|
Gård 1 |
Gård 2 |
Gård 3 |
Gård 4 |
|
Årsavkastning före projektet, kg ECM/ko |
11 800 |
10 800 |
9 000 |
8 900 |
|
Resultat i projektet |
||||
|
Kg ECM per dygn utan koncentrat |
38,1 |
34,4 |
29,3 |
33,2 |
|
Kg ECM per dygn med koncentrat |
43,9 |
38,8 |
31,9 |
39,3 |
|
Diff mellan grupperna, kg ECM/dygn |
-5,8 |
-4,4 |
-2,6 |
-6,1 |
|
Nedgång i % |
-13,2% |
-11,3% |
-8,2% |
-15,5% |
Så här var förutsättningarna för att vara med i testet: