Perspektiv på framstegen i arbetet med hållbarhetsmålen

Agenda 2030 är en handlingsplan för hållbar utveckling som antogs av världens länder 2015. I halvtid har FN gjort en översyn av läget, som pekar på behovet av att öka takten i omställningsarbetet. Med det som bakgrund finns anledning att även se närmare på SLU:s bidrag till Agenda 2030, och reflektera kring hur vi kan förbättra det.

Globala och nationella perspektiv

Vicerektor Ylva Hillbur inledde dagen och välkomnade Åsa Persson, medförfattare till FN:s Global Sustainable Development Report 2023 och forskningschef för SEI upp på scenen. Åsa Persson presenterade huvudresultaten från rapporten, som ger en bild av världens framsteg i arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen.

– Tyvärr går arbetet inte framåt i den takt som skulle krävas för att nå målen till 2030. Men varje framsteg räknas och från forskningens sida vet vi vad som behöver göras för att nå målen, säger Åsa Persson, SEI.

I nästa pass delade representanter från olika sektorer i Sverige med sig av sitt hållbarhetsarbete för att ge nationella perspektiv på Agenda 2030. En av talarna var Thomas Klein från Havs- och vattenmyndigheten. Han lyfte under diskussionen bland annat fram att SLU har en nyckelroll att spela genom vårt vetenskapliga bidrag. Andra talare tog upp behovet av kunskapsutveckling inom alla sektorer och att det krävs en bättre dialog mellan universitet och näringsliv, för att nå mål 17, Partnerskap för målen.

Bitanya Kassaye, ungdomsrepresentant för Sverige i FN, betonade vikten av att engagera ungdomen i frågorna, och pekade på att det ibland är svårt för yngre människor att få tillgång till vetenskaplig kunskap.