Grattis Helena Nordh - en av höstens fem nya docenter vid LTV-fakulteten på SLU. Hennes forskning fokuserar på hur människor upplever och använder olika grönytor i stadslandskapet och vilken betydelse olika platser har för individer. Ett område som väcker hennes intresse lite extra är begravningsplatser.
Jag är professor i landskapsarkitektur med inriktning mot designteori vid institutionen för Stad och Land, SLU. I min forskning studerar jag hur människor upplever och använder olika grönytor i stadslandskapet, vilken betydelse olika platser och kvaliteter har för olika individer. Jag är nyfiken på hur vi som landskapsarkitekter kan bidra till att skapa platser och vardagsmiljöer som uppmuntrar till utomhusvistelse och förhoppningsvis främjar människors hälsa.
Begravningsplatsen är en spännande och komplex plats på olika sätt och vis. Den är offentlig men består samtidigt av många privata gravar, den har en tydlig funktion som vilorum för de döda men är också en plats för de levande, den är ett grönt rum med intressant landskapsarkitektur.
Det svenska samhället står inför komplexa utmaningar relaterat till urbanisering, förtätning, ohälsa och klimatförändringar. Det finns behov av att jobba på bred front på olika samhällsnivåer för att komma till rätta med utmaningarna. Forskningsfältet där jag jobbar kan ge planerarna och landskapsarkitekterna den kunskap, de verktyg och som de argument de behöver för att utveckla hälsofrämjande och hållbara samhällen.
Det är utan tvekan min forskning om begravningsplatser som jag får mest reaktioner på. Alla har vi en relation till en begravningsplats. Det är också den plats där vi alla förr eller senare hamnar. Döden är dock ett tema vi sällan pratar om och många är nyfikna på hur begravningsverksamheten fungerar. Många vill också dela med sig av sina upplevelser och tankar, jag är otroligt tacksam för alla inspirerande formella och informella samtal jag haft om begravningsplatser under åren.