Nyhet

Ett jordbruksavdrag kan förbättra jordbrukets lönsamhet

Publicerad: 19 september 2022

KSLA:s 2030-kommitté vill se ett omtag för livsmedelsstrategin. I den nya rapporten "Jordbrukets lönsamhetsproblem" förespråkas åtgärder som direkt tar sikte på jordbrukets lönsamhet och ger en mer påtaglig effekt för den enskilde jordbrukaren. Stärkt lönsamhet i företagen kan ge upphov till ökad motståndskraft vid kriser. I den här artikeln gräver vi lite djupare i det första av fyra förslag i rapporten - ett jordbruksavdrag.

I rapporten hänvisar 2030-kommittén till utredningen Ett fossiloberoende jordbruk från 2020, där dåvarande regeringens särskilde utredare förslår ett s.k. jordbruksavdrag. Avdraget ska ersätta de nedsättningar av skatt på fossil energi som ges till jordbruket i nuläget.

Ersätter återbetalningar på diesel

Jordbruksavdraget skulle innebära att 7 % av intäkterna i jordbruksverksamheten får dras av från företagets beskattningsbara inkomst. Avdraget ersätter de återbetalningar av skatt på diesel som ges i nuläget. Jordbruksavdraget skulle på det sättet gynna det aktiva jordbruket samt att stimulera företag att öka lönsamheten för att kunna dra nytta av avdraget. Beräkningar visar att det är den intensiva produktionen, främst grisar följt av mjölk, växt och nötkött (i den ordningen), vinner på övergång till jordbruksavdraget.

Stimulerar aktiva företag

Fördelen med avdraget är att det gynnar företag med aktiv produktion liksom att det stimulerar företagen att öka vinsten i verksamheten så att nyttan med avdraget kan utnyttjas. De fördelar som finns med jordbruksavdraget ligger väl i linje med de målsättningar som finns med livsmedelsstrategin, d.v.s. ökad produktion och att ökad lönsamhet är grunden för ökad produktion.

Risk för kapitaliseringseffekter

Nackdelen med jordbruksavdraget, är förutom eventuellt administrativt krångel, att åtgärden kan få samma negativa kapitaliseringseffekter som det nuvarande gårdsstödet har. Eftersom åtgärden är relativt generell finns det risk att jordbruksavdraget i stället leder till ökade markpriser och andra kostnadsfördyringar som inte kommer den aktiva jordbrukaren till godo. Avdraget är mer gynnsamt för vissa produktionsgrenar jämfört med andra vilket ger snedvridningar i konkurrenskraften.

Positiva effekter överväger

Kommittén anser dock att jordbruksavdraget har flera positiva effekter, som att det stimulerar ökad produktion och att det gynnar lönsamma företag och att de negativa effekterna trots allt är mindre än av de stöd som finns i nuläget. Jordbruksavdraget skulle därför kunna bli den pusselbit som hittills saknats för att livsmedelsstrategin ska kunna uppfyllas. Nivån på avdraget som förslås i utredningen, 7 procent, har anpassats för att motsvara slopad återbetalning av dieselskatt, ett ännu högre avdrag skulle kunna stärka lönsamheten ytterligare.

Fakta:

Ett förslag av fyra

2030-kommitténs förslag på åtgärder som kan genomföras. I den här artikeln behandlas det första förslaget på listan.

  • Inför ett jordbruksavdrag enligt den modell som föreslås i utredningen ”ett fossiloberoende jordbruk”
  • Åtgärder för att stärka företagandet
  • Kapitalförsörjning och nya företagsformer
  • Säker tillgång till produktionsmedel

Bakgrund till rapporten

Det är snart 10 år sedan den dåvarande regeringen tillsatte en utredning för att belysa svenskt jordbruks konkurrenskraft. Bakgrunden var en allmän uppfattning om att det fanns outnyttjad produktionspotential. För fem år sedan beslutades riksdagen om den första svenska livsmedelsstrategin. Den gav inte särskilt många konkreta riktlinjer utan bidrog i huvudsak med ramar som sen skulle fyllas med konkreta åtgärder i praktisk politik. Huvudmålet var att den svenska livsmedelsproduktionen skulle öka föra att möta inhemsk och global efterfrågan.

KSLA tillsatte 2016 en kommitté, Svenskt jordbruk 2030, som skulle belysa hur livsmedelsstrategins intentioner skulle kunna realiseras.

Kommittén har bestått av följande: Ordförande Lars-Göran Svensson, sekreterare Bengt Johnsson, Per Hansson, Christina Furustam, Bengt-Olov Gunnarson, Sture Gustavsson, Åsa Odell, Lars Olsson, Gunnar Palme samt Natalie Tysk. 

I en rapport från kommittén 2019, presenterades konkreta förslag på en rad områden.Frågor som berördes var företagsledning, kapitalförsörjning, rådgivning, tillämpad forskning, livsmedelsindustrin, ny teknik, marklagstiftning, landsbygdsutveckling, livsmedelsstrategin både regional och central, CAP samt handelspolitik. I kommitténs arbete ingick ett omfattande utbyte med företrädare för rådgivningsorganisationer och andra intressenter i näringen. Kommittén identifierade Irland som en föregångare när det gällde implementering av nationell livsmedelsstrategi, vilket ledde till både en studieresa och ett utbyte av erfarenheter i ett seminarium i Sverige.

Under 2022 har kommittén samlats på nytt för att följa upp målen i livsmedelsstrategin och komma med förslag på områden relevanta att arbeta vidare med. Det uppföljande arbetet har främst riktat in sig på åtgärder som mera direkt tar sikte på jordbrukets lönsamhet och som ger en mer påtaglig effekt för den enskilde jordbrukaren. 2030-kommittén ger i rapporten några konkreta förslag på åtgärder som kan genomföras, listade ovan.

Kommittén kom också fram till att det är dags att revidera den nuvarande livsmedelsstrategin. Mycket har hänt sedan beslutet om livsmedelsstrategin. covidpandemin och kriget i Ukraina har på flera sätt visat på hur sköra våra försörjningskedjor är. Det ger anledning att reflektera på vilka åtgärder som behövs för att på olika sätt utveckla och bredda synen på livsmedelsproduktionens roll och förutsättningar under påverkan av störningar, kris och krig.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Per Hansson, projektledare Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap
SLU Kompetenscentrum företagsledning
Institutionen för människa och samhälle, SLU
per.m.hansson@slu.se, 040-41 50 80