I förra veckan hölls Stenhammardagen på det kungliga godset Stenhammar utanför Flen i Sörmland. Dagen arrangeras av SLU och Stenhammars godsförvaltning inom ett samarbete som syftar till att ta fram och sprida kunskap för utveckling av betesbaserad köttproduktion.
Det hundratalet inbjudna gästerna hälsades välkomna av Kung Carl XVI Gustaf, driftledare Per Rudengren från Stenhammars gods och SLU:s rektor Maria Knutson Wedel.
Kungen lyfte bland annat att vi i ett hållbart livsmedelssystem måste ta vara på alla resurser, och att vissa marker är särskilt lämpliga för djurhållning. Han avslutade med att påminna om att det är korna som gör det stora jobbet, och att vi människor har all anledning att känna tacksamhet för att de håller våra landskap öppna, artrika – och vackra. Per Rudengren berättade om godsförvaltningen, och att de för att bli mindre sårbara för händelser i omvärlden bland annat har satsat på solceller och större lager av t.ex. gödning. Maria Knutson Wedel påpekade att det ansvarsfulla brukandet av naturresurser är centralt för SLU och att vi måste snabba på utvecklingen mot hållbarhet. Hon betonade att samarbete med det omgivande samhället är viktigt för SLU.
Första talare under förmiddagens seminarium var Inger-Cecilia Mayer Labba från Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap. Hon kartlägger de hälsomässiga följderna av ”det gröna proteinskiftet”, dvs. att animaliskt protein i kosten ersätts med växtprotein, och fokuserar särskilt på upptaget av järn. Hon berättade att kroppen kan tillgodogöra sig betydligt mer av det järn som finns i animalier än det som finns i vegetabilier, och redogjorde för vilka konsekvenser det kan få för näringsintaget och vad man bör tänka på för att minska risken för järnbrist. Det är framför allt kvinnor i fertil ålder och växande ungdomar som tillhör riskgrupper för järnbrist. Cecilia Mayer Labba påpekade att järnbrist är vanligt hos tonårstjejer, och att det i just den gruppen är många som slutar att äta kött.
Därefter berättade Pernilla Tidåker från SLU om de ekosystemtjänster som nötkreatur bidrar till, och att förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. När hon och kollegor från SLU undersökte hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod visade det sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Allra störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år bara i matjorden.
Tommy Lennartsson gav sedan ett historiskt perspektiv på betesdjuren i det svenska landskapet. Han konstaterade att Sverige inte hade kunnat koloniseras utan betesdjur och att betesdjur och betesmarker är avgörande för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han jämförde läget år 1850, då vi hade 14 miljoner hektar naturbetesmark och 2 miljoner nötkreatur, med läget idag, då vi har 0,5 miljoner hektar naturbetesmark och 1,45 miljoner nöt. Hur omfattande djurbetet var 1850 belystes med en karta som visade att all mark utanför åkermarken var påverkad av betesdjur i hela södra Sverige. Dagens biologiska mångfald finns främst i de sista resterna av dessa naturbetesmarker. När det gäller framtiden för naturbeten såg han möjligheter för våra skogs- och mellanbygder, men menade att det då är nödvändigt med fungerande jordbruksstöd.
Anna Jamieson (föreningen Naturbeteskött i Sverige) berättade om en kunskapsöversikt som hon har tagit fram tillsammans med Anna Hessle (SLU). Där beskrivs de hinder och möjligheter, ur ett lantbrukarperspektiv, som finns för att öka antalet nötkreatur, får och hästar på svenska naturbetesmarker och därmed den betade arealen. Anna Jamieson instämde i att det är djuren som gör jobbet, men att det också måste finnas bönder, och att det måste vara lönsamt att nyttja naturbeten. Hon beskrev sedan några av de möjligheter och utmaningar som redovisas i skriften.
Anna Jamieson, Inger-Cecilia Mayer Labba, Pernilla Tidåker och Tommy Lennartsson under seminariets frågestund. Foto: Margareta Emanuelson
Under eftermiddagen följde en exkursion i Stenhammars naturreservat, framför allt i ett skogsparti som idag domineras av ekskog. Malin Almquist och Kristoffer Almkvist, båda från Länsstyrelsen i Sörmland, berättade om förvaltningen av reservatet. Tommy Lennartsson berättade om vilka tecken på tidigare markanvändning som kan ses idag. Jenny Jewert från WWF pratade bland annat om vilken resurs naturbeteskött kan vara i livsmedelsförsörjningen, och om olika stödformer som behövs för att stödja produktionen. Exkursionen avslutades av veterinär Erika Geijer, Gård och djurhälsan, som berättade om för- och nackdelar med att hålla betesdjur utomhus om vintern.
Jenny Jewert från WWF introduceras av dagens moderator Göran Dalin, i förgrunden till vänster. Foto: David Stephansson
Margareta Emanuelson, universitetslektor
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU
018-67 16 49, margareta.emanuelson@slu.se
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stenhammars godsförvaltning inledde våren 2006 ett samarbete i syfte att generera kunskap för utveckling av den betesbaserade köttproduktionen till gagn för såväl produktionsgrenen mer generellt som för driften på Stenhammar. Samarbetet rör såväl forsknings- som utbildningsinsatser.