Nytt ramschema för veterinärprogrammet presenterat för programnämnden

– Det har varit en bra process och vi har fått göra många tuffa prioriteringar, men vi har också fått stor hjälp av alla inblandade och mött ett stort engagemang, säger Helene Hamlin och Karin Vargmar studierektorer för veterinärprogrammet, och de som har drivit arbetet för veterinärstudenternas nya ramschema.

Stort engagemang och lite tid

Engagemanget har varit stort från alla parter, både lärare, ämnesföreträdare och studenter, men även från institutioner, fakultet och SLU. Även bland externa parter och alumner är intresset för, och viljan att bidra till programmet stor.

Trots projektets korta tidsram har kreativiteten och viljan att hitta lösningar varit överväldigande. Det är otroligt viktigt att få in konstruktiva synpunkter och kritiska frågor under processen för att landa i en lösning baserat så mycket input och underlag för beslut som möjligt.

Tidsbristen har varit en av de största utmaningarna. Helene och Karin är överens om att de gärna hade haft tid för en mer grundläggande genomlysning av programmet och ett förankringsarbete där de mer i detalj hade kunnat träffa och diskutera med olika kurser och lärarlag.

– Vi har tack och lov haft ett fantastiskt bra stöd från institutionsstudierektorerna som kunnat hjälpa oss att bättre förstå förutsättningarna för den undervisande personalen i de olika lärarlagen. Sedan hade vi gärna rymt alla bra idéer och önskemål om ökat innehåll från olika kurser och ämnen. Alla vill verkligen ge studenterna mer av sina ämnen och utveckla undervisningen ytterligare, konstaterar Helene och Karin.

Fokus på årskurs 1-3 och en god grundutbildning

Programmet är ju dock bara 5,5 år så det blir omöjligt att hinna med allt man önskar under den tiden. Det har gjort det nödvändigt att prioritera, men hela tiden med ledstjärnan att vi ska få en utbildning som ger studenterna en god grundutbildning för sitt framtida yrkesliv, och att studiemiljön ska vara hållbar för så väl studenter som lärare. Trots de prioriteringar som fått göras under vägen är ändå programstudierektorernas känsla att de allra flesta är nöjda med förslaget och många kommer troligtvis att känna igen sig i den övergripande strukturen.

Det föreslagna ramschemat gäller från höstterminen 2023, vilket gör att fokus har lagts på årskurs 1-3 i det här skedet. Det återstår fortfarande mycket arbete med kurser och delkurser för de kliniska åren (årskurs 4-6). Studierektorerna kommer att jobba vidare och detaljerna kommer att komma på plats vartefter.

Professionell utveckling genom hela utbildningen

Bland förändringarna under veterinärprogrammets årskurs 1-3, syns bland annat nya ämneskonstellationer, där tanken är att det ska kunna ge synergieffekter. Inom den övergripande ramen har de olika kurserna möjlighet att utveckla såväl ämnen som pedagogik.

Till viss del har gränsen mellan de prekliniska/basvetenskapliga första åren i utbildningen och de kliniska åren luckrats upp. Det har resulterat i något som programstudierektorerna valt att kalla professionell utveckling, och som kommer att genomsyra hela utbildningen. Det innebär bland annat att studenterna under de första årskurserna ska få en utökad kontakt med lantbrukets djur tidigare än idag. Även klinisk färdighetsträning kommer till viss del att börja under det som tidigare varit prekliniska/basvetenskapliga år.

Studentperspektivet är viktigt

För projektet har det varit viktigt att ha med studenterna i hela processen. Representanter från studentkåren har därför funnits med hela vägen och deltagit i workshops, dialog- och projektmöten. En viktig fråga för studenterna har varit att utökningen inte skall påverka kvaliteten på utbildningen, varken för nya eller befintliga studenter och att inte tumma på detta för att få plats med fler.

– Det är viktigt att ha i åtanke att det inte räcker att enbart utöka antalet studenter för att få ut fler veterinärer utan det är många andra faktorer som spelar roll. Utbildningens kvalitet och framtida arbetsförhållanden är några sådana faktorer, säger Amanda Friman, vice ordförande i Veterinärmedicinska föreningen. Hon upplever att deras åsikter och synpunkter i många fall har hörsammats och tagits på allvar.

Förändringar även i djursjukskötarprogrammet

Nämnas bör även att djursjukskötarprogrammet har stått inför en stor utmaning i och med utökningsprojektet. Programmets ramschema är i princip oförändrat, men det har varit nödvändigt med förändringar i kursernas upplägg och pedagogik som programmets studierektorer Ann Hammarberg och Klara Smedberg jobbat hårt med. Ett exempel är införande av peer learning, som går att läsa om i en tidigare publicerad nyhetsartikel.

– Allt arbete med ramscheman och kurser för de båda programmen är mycket väl genomfört utifrån de premisser vi haft, även om det ännu är en bit kvar till ett fullständigt färdigt resultat, säger utökningsprojektets projektledare Anders Bjurstam.