Ekologiska lådprenumerationssystem i Europa studerade

Lådprenumerationssystem, så kallade box schemes kan innebära allt från en grönsakslåda som levereras hem till dörren en gång i veckan till att köpa en andel av en gårds skörd som man får del av genom att åka och hämta på gården eller på annan plats. Inom kategorin box schemes ryms alltså stora "noder" eller "hubbar" som köper in, packar och distribuerar grönsaker och andra livsmedel året runt, men även mindre gårdar som har en kund/medlemskrets som även lägger ner arbete på gården och som får del av skörden så länge den räcker på säsongen. Det kan alltså vara en direktförsäljningskanal, men även ett system som innehåller ett antal mellanhänder.

En diskussion inom den lokala och ekologiska rörelsen handlar om hur dessa kan skalas upp med bibehållna kvalitéer. Frågan är om, och i sådana fall hur, box schemes kan vara ett sätt att skala upp lokala ekologiska livsmedelssystem. För att förstå det behöver vi veta mer om hur dessa utvecklas och hur de jobbar.

Samtidigt som utvecklingen av olika former av box schemes har kommit igång de senaste tio åren, finns det knappt någon forskning som tar ett helhetsgrepp eller som undersöker kategorin mer systematiskt. Ett av syftena med studien var alltså att ta fram mer kunskap om hur box scheme-landskapet ser ut i Europa.

Studien genomfördes i fyra länder: Storbritannien, Belgien, Österrike och Kroatien. En av frågorna som undersöktes var hur ekologiska box schemes har utvecklats i dessa fyra länder – hur de vuxit, hur de organiserar sig, vilka produkter de för, var produkterna kommer ifrån, hur långt de transporteras, hur de levereras, hur man kommunicerar (marknadsföring, interaktion med kunder) och vilka värderingar man sätter högst i relation till sitt box scheme. Undersökningen var explorativ och genomfördes i form av nätenkäter med hjälp av studenter i Wien.

Box schemes delades in i tre storlekskategorier: de med upp till 50 lådor/vecka, de med 51-500 lådor/vecka och de med över 500 lådor/vecka. När resultaten analyserades utifrån storlekskategori framkom en del skillnader – men även likheter mellan box schemes i de olika länderna.

De små aktörerna hade färre anställda och producerade livsmedlen själva på den egna gården i högre utsträckning. De hade mer försäljning ansikte mot ansikte med sina kunder vilket gav en mer personlig relation. De större aktörerna var oftare organiserade som företag (och inte som gårdar), hade fler importerade produkter, produkter från flera olika gårdar och arbetade mer med hemleveranser. De använde också sociala meder i större utsträckning och anordnade dagar med gårdsbesök för att knyta kunderna närmare producenterna.

Likheter mellan de små och större företagen var att de såg sig själva som ett alternativ till de vanliga livsmedelssystemen, sålde lokala produkter, använde internet i stor utsträckning och hade produkter med mervärden som ekologiskt, kvalitet, hållbarhet och lokal produktion. Studien visar att det finns stora skillnader mellan olika box schemes och att det är svårt att dela in dem i kategorier. Forskarna anser att detta i grunden är positivt då det visar att de olika aktörerna anpassar sig efter lokala förutsättningar, vilken marknad de agerar på och egna ambitioner, och därför blir ett alternativ till de storskaliga livsmedelssystemen.