Lyckad utveckling - men misslyckad implementering i EU
Resultaten från detta utvecklingsprojekt presenterades för fiskeindustrin och berörda myndigheter efter varje års försöksfiske. Under 2016 – 2018 presenterades projektet även för förvaltningsinstanser på EU-nivå och uppmärksammades under de årliga förhandlingarna om fiskeregler mellan EU och Norge. I överenskommelsen mellan parterna för år 2018 beslutades det att en arbetsgrupp skulle skapas för att göra en översikt av de tekniska regleringarna för fisket i Skagerrak.
Arbetsgruppen rapporterade tillbaka till EU och Norge under andra halvan av 2018. I rapporten framgår bland annat att även Norge har utfört tester med ett rist i det pelagiska sillfisket under 2016 - 2017. De norska försöken med rist var en uppföljning av en stängning av sillfisket i Skagerrak som Norge införde redan 2008, en stängning som gjordes på grund av för stora bifångster av framförallt gråsej.
De nya norska försöken visade på liknade resultat som det svenska utvecklingsprojektet, bifångster av gråsej var 0,4 % med rist och 5 % utan rist. Baserat på dessa resultat öppnade Norge för pelagiskt sillfiske i Skagerrak igen 1 januari 2018 för båtar som använder rist.
Ristkrav för norska fiskare i Skagerrak - men inte för EU:s båtar
Veckan efter arbetsgruppen presenterat sin rapport summeras frågan om selektivitet i det pelagiska fisket i överenskommelsen mellan EU och Norge som ”bifångster av gråsej i det pelagiska sillfisket i Skagerrak har tidigare varit problematiskt”, ”ett storlekssorterande rist i pelagiska trålar reducerar bifångst av gråsej” och ”den norska delegationen informerar att ett storlekssorterande rist kvarstår som obligatoriskt för norska båtar i Skagerrak”.
- Det pelagiska sillfisket som bedrivs av båtar från EU fick alltså fortsätta fiska utan rist i Skagerrak trots att det är ett krav i Norge. Detta är ett missat tillfälle att minska bifångsterna och att skapa likalydande regler för de länder som deltar i fisket, säger Daniel Valentinsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Sjunkande intresse för selektivt fiske hos svenska fiskare
Intresset från yrkesfisket att utveckla selektivare fiskemetoder var under de första åren av införandet av landningsskyldigheten stort, sekretariatet för selektivt fiske fick år 2015 in 22 förslag från svenska fiskare till selektivare redskap. Det fanns en oro i fiskeindustrin för att införandet av landningsskyldigheten skulle innebära att vissa fisken skulle tvingas stänga innan kvoten var fylld på grund av oönskade bifångster av kvoterade arter.
-Tyvärr följs inte landningsskyldigheten upp, och bifångster och utkast av dessa kan i princip fortsätta på samma sätt som innan införandet av landningsskyldigheten då risken för upptäckt är minimal. På grund av det så har intresset svalnat under senare år och antalet förslag vi får in till sekretariatet har minskat avsevärt, säger Mikael Ovegård.
Landningsskyldigheten i sig tycks alltså inte vara ett tillräckligt incitament för yrkesfisket att ändra sitt beteende.
-Ansvariga myndigheter behöver på allvar vilja kontrollera landningsskyldigheten eller införa skärpta redskapsregler, annars är risken stor att syftet med reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken mot ett selektivare fiske med minskade utkast uteblir, säger Mikael Ovegård.
Vetenskaplig artikel
Artikeln “Much ado about nothing: An example of how failed incentives thwarted the implementation of the EU landing obligation” har publicerats I den vetenskapliga tidskiften Marine Policy.
Finansiering
Studien finansierades av Havs och Vattenmyndigeten under Sekretariatet för selektivt fiske (HaV Dnr 1078-16).
