SLU-nyhet

Efter granbarkborren...

Publicerad: 12 september 2019

Temat för höstens FRAS-exkursion var ”Granbarkborreskador och alternativ till gran”. En av väldigt många drabbade fastigheter är Remningstorp i Västergötland där de skogliga fältförsöken inleddes i början av 1900-talet. Gården förvaltas av Skogssällskapet.

Omgivna av en 50-årig granskog, bortom räddning, funderade deltagarna i exkursionen över framtiden.
– I omgångar har vi plockat bort angripna träd, men angreppen har fortsatt. Vi ser ingen annan utväg än att avverka i förtid, berättade förvaltare Geir Eriksen.

NU GER han upp granen på det här beståndet.
– Barkborrarna går ner i marken och övervintrar. Har man flera angripna träd finns alltså risken att de återkommer året efter, konstaterar Jan-Olov
Weslien, Skogforsk. Främsta motmedlet är att hitta de angripna träden,
avverka och snabbt få dem ur skogen, vilket är en utmaning. Ny teknik ger visst hopp inför framtiden. Drönare har visat sig vara effektiva och nu utvärderas möjligheten att med hjälp av satelliter (fjärranalys) upptäcka
angripna granar innan kronorna börjat bli bruna.
– Eftersom satellitbilderna tas med jämna mellanrum hoppas vi kunna ha koll på förändringar. Metoden utvärderas genom data från Remningstorp, berättar Eva Lindberg, SLU.
GRANEN i beståndet ersätts nu av hybridlärk. Möjligen hade tall varit ett alternativ. Nya utvärderingar av trädslagsförsök, där gran och tall jämförs, visar att tall ofta växer mycket bättre än vad provytor från riksskogstaxeringen visar.
Det finns bara ett fåtal jämförbara försök, men fler är på gång med kopplingar till Fras, där tallens framtid är en viktig del.
En utmaning är förstås betet. Resultat från Äbin (Älgbetesinveteringen)
visar att det som föryngras med målet att bli tallskog i själva verket
resulterar i blandskog. När det är dags för röjning har bara
några få procent av föryngringarna minst 1000 oskadade tallplantor per hektar.

Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

Sidansvarig: klas.pernebratt@slu.se