Så ska vi använda skogen – vad säger Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen?

Är inte det här en rejäl målkonflikt för er, att skogen skyddats i den utsträckning att tillväxten redan idag inte räcker? När vi nu står på tröskeln till bioekonomin?
– Om man lägger de olika sektorernas färdplaner bredvid varandra och gör kalkylen så kommer skogen inte att räcka. Det håller jag med om. Men vi kan inte välja det ena eller det andra, även om det är så det framställs i debatten. Vi måste klara flera miljömål samtidigt och det ställer krav på oss. På vår konsumtion. På forskningen. På politikerna. På skogsbruket.
– Om det är behovet av att skydda biologiskt värdefulla skogar som utgör hotet mot bioekonomin så ligger vi illa till. Vi behöver friska ekosystem för att klara klimatet, då kan vi inte bruka skogen på ett sätt som försämrar möjligheterna.

Hur menar du då?
– Åtgärder som t.ex. dikning och markberedning orsakar utsläpp av växthusgaser från skogsmarken. Vi bör välja andra metoder för att hålla skogens kolsänka så intakt som möjligt. Vi måste också använda skogsråvaran klokare. Substitutionen är avgörande, men det måste vara verklig substitution: att vi t.ex. ersätter koldioxidtunga material som betong och stål med trä. Om vi fortsätter bygga i de materialen och bara plussar på mera trä så sker ingen substitution.
– Så långlivade produkter från skogen har en oerhört viktig roll i omställningen. Men svensk skogsindustri är främst inriktad på kortlivade produkter. Kolatomerna i pappersmassan når snabbt atmosfären. Det är inte av gud givet hur mycket av skogen som ska bli pappersmassa. Vi måste diskutera omfördelningar av den resurs vi har, den är inte oändlig. Skogsprodukterna måste bidra till
klimatarbetet.

Hur ska det gå till?
– Det handlar om att kombinera politiska styrmedel och marknadskrafter. Politik kan skapa efterfrågan och skapa ett sug från konsumenterna. Se på reduktionsplikten, som redan verkar leda till satsningar på hållbara biodrivmedel. Transport- och flygsektorn behöver biodiesel och biojet. Där tror vi på skogen, för politiker och konsumenter kommer inte att acceptera t.ex. dålig palmolja som hållbar substitution. Så visst finns det en marknad.

Är det jobbigt för er att prata om tillväxthöjande åtgärder?
– Skogsbruket har varit jätteduktiga på att öka tillväxten, och det har vi igen nu. Men vår skepsis hänger ihop med contorta och gödselmedel, dikning och markberedning samt det faktum att biologiskt viktiga skogar ersätts av planteringar. Det ger lägre biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser från marken, men även påverkan på andra näringar som rennäring, turism och vattenbruk, kostnader som aldrig syns i balansen.

Ni är skeptiska till tillväxthöjningar men vill samtidigt ha mer hyggesfritt skogsbruk. Trots att det troligen ger lägre tillväxt?
– Vi har inte räknat på tillväxten, och det är en långsiktig vision. Kunskapen finns inte i tillräckligt hög grad hos skogsbrukarna och det tar enormt lång tid att förändra både skogen och värderingarna. Visst är det en utmaning när vi nu behöver skogsråvara till omställningen, men med hyggesfria metoder kan vi ändå nå flera mål.