Kontaktinformation
Daniela.weber@slu.se, 040–415235
I dagens jordgubbsodlingar är det nödvändigt att använda bekämpningsmedel. Utan bekämpningsmedel skadas blommorna av insekter och avkastningen blir låg. I en ny doktorsavhandling har Daniela Weber därför undersökt alternativa, miljömässigt hållbara strategier.
Idag är skadeinsekter ansvariga för att 16–18 % av skörden från världens lantbruk går förlorad. Vår globala livsmedelssäkerhet är i stor utsträckning beroende av att vi använder syntetiska bekämpningsmedel för att bekämpa skadedjur. Tyvärr påverkar bekämpningsmedlen insekternas biologiska mångfald negativt. Det betyder att ekosekosystemtjänster som pollinering och biologisk bekämpning är i farozonen.
- I framtiden måste vi minska vårt beroende av bekämpningsmedel och jobba mer med kompletterande växtskydd. Integrerat växtskydd, även kallat IPM, innebär att integrera olika metoder, både kemiska och biologiska, för att bekämpa skadedjur på ett mer ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt, berättar Daniela Weber.
Jordgubbar är en gröda som är väldigt beroende av kemiska bekämpningsmedel. För att skydda pollinatörer bör man undvika vissa syntetiska bekämpningsmedel. Men att minska användningen av pesticider leder till att blommorna kan skadas av insekter, något som leder till lägre avkastning.
Danielas forskning visar att när blommor skadas av bladbaggar (av släktet Galerucella), orsakar det lägre avkastning och indirekt sämre pollinering. Blommor som skadats av bladbaggarna ger mindre frukter, även när de pollinerades för hand. Det innebar i sin tur att pollinatörerna undviker blommorna.
Daniela undersökte också jordgubbarnas vilda släktingar i Sverige, smultron, som förutspås ha ett effektivt, ärftligt motstånd mot bladbaggar. Smultron skulle kunna vara användbara för att få tillbaka resistens hos odlade jordgubbar.
- Vi såg att bladbaggarna undviker att lägga ägg på resistenta växtgenotyper. Därför är vilda smultron från Sverige en lovande resurs för att återställa resistensen mot skadegörare i odlade jordgubbar, säger Daniela.
Men modifiering av växtresistens kan också påverka bladbaggarnas naturliga fiender. I avhandlingen visas att hur bra de naturliga fiendernas är på att äta skadegörare påverkas av bladens kemiska sammansättning. Det verkar som växtätande insekter smakar annorlunda för de naturliga fienderna när växtresistensen modifierades. Den viktigaste faktorn var kolhydratnivåerna i bladen.
– En viktig slutsats i min avhandling är att vi verkligen behöver ha goda kunskaper om interaktioner mellan växter, skadedjur och mutualister, som pollinatörer och naturliga fiender, för att utforma optimala IPM-strategier. Det är viktigt att alltid inkludera naturliga fiender när vi utvärderar resistensprogram för att förbättra grödor, avslutar Daniela.
Daniela.weber@slu.se, 040–415235
Daniela Weber försvarar sin avhandling "Plant resistance ecology – the role of resistance in plant-insect mutualisms" den 17 maj kl 10.00 i Alnarp. Läs mer om försvaret här.
Läs avhandlingen “Plant resistance ecology – the role of resistance in plant-insect mutualisms” här.