SLU-nyhet
Vilken roll kan fleråriga grödor spela i framtiden?
Publicerad: 05 december 2018
Dagens jordbruk domineras av högavkastande ettåriga grödor, som vete och ris. Fleråriga grödor skulle kunna minska jordbrukets negativa miljöpåverkan och förbättra hållbarheten i livsmedelsproduktionen. Samtidigt behöver de mer vatten och andra resurser. Så, under vilket klimat och på vilken mark har fleråriga grödor fler fördelar än nackdelar? Ett projekt på SLU som nyligen fick medel från Formas ska svara på dessa frågor.
- Det är viktigt att veta under vilka förhållandena som fleråriga grödor är ett möjligt alternativ till ettåriga grödor, för att förädlare, lantbrukare och rådgivare ska välja vilka grödor som ska förädlas och odlas i framtiden, säger Giulia Vico, forskare på institutionen för växtproduktionsekologi, SLU.
Projektet är ett samarbete med Nathaniel A Brunsell (University of Kansas, KS, USA) Timothy E Crews (The Land Institute, KS, USA). Forskarna ska fokusera på vete och solros i Sverige och USA.
Fleråriga grödor har nackdelar och fördelar
Fleråriga grödor kan potentiellt förbättra hållbarheten inom jordbruket. De har djupare rötter och kan nå vatten och näringsämnen som ettåriga grödor inte kommer åt. Med större rotsystemet kan de lagra mer vatten och därmed tål torka bättre. Dessutom ökar inlagringen av kol i marken. Bevuxen mark ger mindre läckage av växtnäring och erosion och ökar mångfalden av mikrober och nematoder i jorden.
Men samtidigt kan fleråriga grödor ha några nackdelar. Till exempel producerar de mindre frö under insåningsåret, eftersom den måste satsa på ett långlivat rotsystem. De kräver också mer vatten och resurser än ettåriga grödor eftersom de har större bladyta. Dessa kompromisser beror på grödans fysiologiska egenskaper samt klimat och markförhållanden.
Svara på grundläggande frågor med modeller
Flera förädlingsprogram arbetar för att övervinna nackdelarna, men det är fortfarande oklart vilken roll fleråriga grödor kan spela i framtidens jordbruk. I detta projekt ska forskarna med hjälp av data och modeller svara på tre frågor.
- Har nu tillgängliga fleråriga grödor lägre, men mer stabil avkastning än ettåriga grödor?
- Är de mer effektiva att utnyttja resurser som vatten, när det finns brist?
- Och kan de förändra sin mikromiljö, öka kolmassan och leda till en bättre markhydrologi?
Svaren avgör vilka möjligheter fleråriga grödor har i framtidens hållbara jordbruk.
Forskarna ska samla in data om fleråriga sorter av vete och solros som odlas i centrala USA och i södra Sverige. De ska utveckla modeller som kan identifiera när det är bäst att använda fleråriga grödor eller vilka egenskaper fleråriga grödor måste ha att vara ett hållbart och produktivt alternativ till ettåriga grödor.
Som komplement till datainsamling och modellutveckling, planerar forskarna en aktiv dialog med lantbrukare och lantbrukarföreningar, växtförädlare och allmänhet, för att identifiera behov, hinder för användning av fleråriga grödor och kommunicera resultat från projektet.