Kontaktinformation
marten.granert@slu.se, 018-67 16 77, 072-243 85 95
På Ultuna finns flera utsökt gjorda redskapsmodeller utställda. De har en mycket intressant och fascinerande historia som tar sin början redan i mitten av 1700-talet under Hattarnas styre i frihetstiden Sverige.
I Undervisningshuset och i MVM-huset på Ultuna finns samlingen av små modeller av jordbruksredskap. De hade samlats in av Uppsala universitets båda ekonomiprofessorer Anders Berch och Johan Lostbom. Modellerna användes i undervisningen fram till början av 1800-talet men universitetet tyckte efter hand att andra kunde undervisa i de mer praktiska göromålen och 1862 donerades samlingen till det nybildade Ultuna lantbruksinstitut, alltså det som drygt hundra år senare blev SLU.
I mars i år hittades på en vind i huset där JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) har sina lokaler i södra Ultuna både modeller och föremål i naturlig storlek. En del föremål var betydligt yngre och om det är några föremål som härstammar från Berchs och Lostboms samlingar är för tidigt att säga. Nu ska först allt rengöras och identifieras och kan härkomsten fastställas vore det givetvis mycket värt. Sedan får man besluta om dess vidare öden.
Orsaken till att föremålen hittades just på denna vind kan vara att i det huset hade institutionen för energi och teknik, dåvarande Lantbruksteknik, sina lokaler från omkring 1940 till institutionen flyttade till MVM-huset. Att de glömts bort kan bero på att de fanns i ett utrymme av vinden som det var väldigt svårt att ta sig till. De var dock inte helt bortglömda. Det var en anställd som kände till att de fanns på vinden men att historien rullades upp just nu var mer ett slumpens verk.
Men upprinnelsen till modellsamlingen är alltså de båda ekonomiprofessorerna som parallellt byggde upp var sin samling. De slogs ihop först när de donerades till lantbruksinstitutet. Den mest tongivande var Anders Berch.
Det växande intresset för näringslivets utveckling under 1700-talets första hälft gjorde att universitet i Europa hade börjat diskutera behovet av professurer i ekonomi. Den tanken uttryckte också Uppsalastudenten Anders Berch i sin avhandling 1731 ”Om hur man befrämjar fosterlandets lycka genom ekonomi”. Berchs idé var att genom att höja statusen på ekonomiämnet skulle unga män komma till universiteten och lära sig de praktiska och teoretiska färdigheter som är nödvändiga om man ska engagera sig i handel och näringsliv.
Anders Berch utsågs till professor i ekonomi vid Uppsala universitet 1741. De gamla professorerna tyckte dels att ekonomi inte var något riktigt ämne, dels att Berch fått sin professur på politiska i stället för på vetenskapliga meriter. Och självaste Carl von Linné tyckte att ekonomiämnet var ett naturvetenskapligt ämne som inte skulle ligga under den juridiska fakulteten. Resultatet blev att det 1759 inrättades ytterligare en professur i ekonomi. Den förste innehavaren blev Johan Lostbom.
Det förväntades att Anders Berch i sin forskning och undervisning skulle utreda Sveriges politiska ekonomi med tyngdpunkt på näringslivet. Han kom att intressera sig speciellt för jordbruket och han försökte främja utvecklingen. Som ett led i studierna i ekonomi öppnade Anders Berch 1754 en samling med föremål som han tyckte hade bäring på ekonomi.
Samlingen fick namnet Theatrum Œconomico-Mechanicum och fanns i huset där den nationalekonomiska institutionen hade sitt säte vid Gamla torget i Uppsala. Syftet med Berch samlande var att han skulle använda modellerna i undervisningen. Det var brist på både läroböcker som undervisningsmaterial. Utöver jordbruksredskap och tygprover bestod samlingen av sten- och träprover, bomull, lin, porslin och mycket mer.
Även den andra ekonomiprofessorn Johan Lostbom hade intresse av jordbruksredskap och inrättade en modellsamling efter Berchs förebild. Den blev dock aldrig så omfattande som hans.
Intresset för modellsamlingarna avtog sedan Berch dött 1774 och speciellt sedan även Johan Lostbom avlidit 1802. Frågor uppstod vad man skulle göra med föremålen. Lösningen blev alltså att man donerade samlingen till Lantbruksinstitutet. Under 1970-talet katalogiserades modellerna och varje redskap är beskrivet med text och bild. Modellerna föreställer främst svenska redskap men det finns även utländska – speciellt finska, som var en del av Sverige vid den tiden.
Nu finns lejonparten av modellerna att beskåda högst upp i WVM-huset. Det är institutionen för energi och teknik som har ansvaret. Återstoden av samlingen finns i Undervisningshuset. Tänk om de som karvade dessa små modeller kunde se dagens redskap. Bara tänk den tanken.
1. Högst uppe i MVM-huset finns lejonparten av modellsamlingen. Det är institutionen för energi och teknik som ansvarar för modellerna. OBS: klicka på pilarna till höger eller vänster i bilden för att se de andra bilderna. Foto: Jenny Svennås Gillner, SLU
2. En treradig såmaskin från Schweiz. Annars var de flesta modellerna från Sverige, vilket inkluderar Finland, som var svenskt på 1700-talet. Foto: Jenny Svennås Gillner, SLU
3. En vackert snidad harv. Foto: Jenny Svennås Gillner, SLU
4. Ett årder med vändskiva av trä. Foto: Jenny Svennås Gillner, SLU
5. En mycket vackert liten lie, ungefär 15 centimeter lång. Foto: Jenny Svennås Gillner, SLU
6. Här i detta hus hade Anders Berch sin modellsamling. Det rymde även institutionen för nationalekonomi liksom hans bostad. När Berch blev professor tillhörde professuren den juridiska fakulteten. Foto: Mårten Granert, SLU
7. Tavla över entrén till museet, som modellsamlingen ibland kallades – alltså entrén till huset på förra bilden. Foto: Mårten Granert, SLU
8. Vid entrén sitter en minnestavla som berättar om husets äventyr. Det är nog mer tur än skicklighet och planering att huset står kvar än i dag. Det är nybyggda hus runt om. Foto: Mårten Granert, SLU
9. På 1970-talet katalogiserades alla modeller och varje modell har fått ett prydligt kort med beskrivning och fotografi. Det är omkring 250–300 modeller. 1948 skrev Ragnar Jirlow en rapport om samlingens plogar. Foto: Mårten Granert, SLU
10. Här är ett kort med beskrivning av redskapet. Fotografiet finns på andra sidan. Foto: Mårten Granert, SLU
marten.granert@slu.se, 018-67 16 77, 072-243 85 95