Hur samverkar vi för en inkluderande arbetsmiljö?

Samverkan mellan arbetsgivare/utbildningsanordnare, medarbetare och studenter är en förutsättning för att man ska kunna skapa bra arbetsförhållanden. Det handlar om att skapa en dialog och gemensam förståelse för hur verksamheten kan förbättras, där alla parter bidrar med sina perspektiv och kompetenser. Det är dock alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. 

Samverkan när det gäller inkluderande arbetsmiljö omfattar många områden som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare/studenter, såsom arbetsmiljöfrågor, diskriminering, riskbedömningar, organisationsförändringar, lokalförändringar etc. 

För att samverkan ska fungera bra behövs effektiva kommunikationsvägar där alla känner sig delaktiga och att åsikter värdesätts. Samverkan är inte ett arbete som kan göras klart och läggas åt sidan. Det är en ständigt pågående process som kräver uthållighet och engagemang från alla som är involverade.

SLU:s organisation för samverkan kring inkluderande arbetsmiljö är organiserad i tre nivåer med kommittéer som leds av rektor, dekaner och prefekter. På universitetsgemensam nivå leder rektor kommittén för inkluderande arbetsmiljö (KIA). SLU:s dekaner leder varsin fakultetskommitté för inkluderande arbetsmiljö (FIA), och universitetsdirektören leder verksamhetsstödets kommitté för inkluderande arbetsmiljö (SIA). På institutionsnivå/avdelningsnivå leder prefekterna/avdelningschefer (motsvarande) lokala kommittéer för inkluderande arbetsmiljö (LIA).

Kommittéerna är en mötesplats som möjliggör att SLU som arbetsgivare och utbildningsanordnare, i samverkan med representanter för medarbetare och studenter, kan arbeta för att SLU är en säker och inkluderande arbetsplats där vi arbetar förebyggande på ett systematiskt sätt.

Samverkan innebär att arbetstagarorganisationer, huvudskyddsombud, skyddsombud och studerandeskyddsombud kan delta i planeringen, följa arbetets genomförande och bidra med sina perspektiv och sin kompetens.

KIA - kommittén för inkluderande arbetsmiljö

KIA är SLU:s centrala arbetsmiljökommitté och ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagar-/studentrepresentanter samt rådgivande för universitetsledningen i frågor som rör inkluderande arbetsmiljö.

KIA ska sammanträda minst tre gånger per år.

I KIA presenteras och samverkas SLU:s övergripande viljeriktning för arbetet med inkluderande arbetsmiljö för både anställda och studenter och sker uppföljning av det systematiska arbetet med arbetsmiljö, aktiva åtgärder samt jämställdhetsintegrering. Även punkterna i 6 kap. 9§ Arbetsmiljölagen, som tydliggör skyddskommittéers arbete, behandlas i KIA.

Förteckning över ledamöter i KIA finns i det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö".

FIA och SIA - fakultetskommittén samt verksamhetsstödets kommitté för inkluderande arbetsmiljö

FIA utgör forum för samverkan i frågor som rör inkluderande arbetsmiljö på fakulteterna och är rådgivande för dekanerna. SIA utgör forum för samverkan i frågor som rör inkluderande arbetsmiljö inom verksamhetsstödet och är rådgivande för universitetsdirektören.

FIA och SIA ska sammanträda minst tre gånger per år.

I FIA ska fakulteternas systematiska arbete med inkluderande arbetsmiljö för både arbetstagare och studenter följas, analyseras och utvärderas, och förslag på eventuellt förbättringsarbete inom ramen för fakulteterna lämnas. I SIA ska likadant arbete utföras men gentemot verksamhetsstödet. Underlag för uppföljningen inhämtas från LIA. Även punkterna i 6 kap. 9§ Arbetsmiljölagen, som tydliggör skyddskommittéers arbete, behandlas i FIA och SIA.

I uppdraget ingår också att stötta LIA att implementera uppdrag som kommer från KIA samt att föra fram behov till KIA.

Förteckning över ledamöter i FIA och SIA finns i det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö".

LIA - lokala kommittéer för inkluderande arbetsmiljö

LIA utgör forum för samverkan i frågor som rör inkluderande arbetsmiljö på institutioner (motsvarande) samt avdelningar (motsvarande), och är rådgivande till prefekt/ledningsgrupp.

LIA ska sammanträda minst tre gånger per år.

LIA ska planera och följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet på lokal nivå, samt, arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagens krav samt aktiviteter kopplade till jämställdhetsarbetet. Även punkterna i 6 kap. 9§ i Arbetsmiljölagen, som tydliggör skyddskommittéers arbete, behandlas i LIA.

LIA återkopplar årlig uppföljning av det systematiska arbetet med inkluderande arbetsmiljö till FIA och SIA. LIA ska finnas på varje institution (motsvarande) och inom verksamhetsstödets avdelningar (motsvarande).

Förteckning över ledamöter i LIA finns i det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö".

Vad är syftet med dessa kommittéer? 

2025 slog SLU ihop samverkan för arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor i en gemensam organisation för samverkan kring inkluderande arbetsmiljö. Detta ger en effektiv samordning av arbetet med arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor, och tydliggör att arbetet med och ansvaret för frågorna följer chefslinjen. Organisationen för samverkan är enhetlig, överblickbar och har ett tydligt syfte, mål och rollfördelning.

SLU tar sitt ansvar, som arbetsgivare och utbildningsanordnare i samverkan med medarbetare och studenter, att efterleva lagar och förordningar och gemensamt arbeta för en säker och inkluderande arbetsmiljö för alla anställda och studenter.

Vilka kommittéer för inkluderande arbetsmiljö finns?

SLU:s organisation för samverkan kring inkluderande arbetsmiljö är organiserad i tre nivåer. På universitetsgemensam nivå leder rektor kommittén för inkluderande arbetsmiljö (KIA). SLU:s dekaner leder varsin fakultetskommitté för inkluderande arbetsmiljö (FIA), och universitetsdirektören leder verksamhetsstödets kommitté för inkluderande arbetsmiljö (SIA). På institutionsnivå/avdelningsnivå leder prefekterna/avdelningschefer (motsvarande) lokala kommittéer för inkluderande arbetsmiljö (LIA).

Vilka typer av frågor ska tas upp i kommittéerna?

Kommittéerna behandlar det systematiska arbetsmiljöarbetet på SLU, det omfattar undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroll av arbetsmiljön och studiemiljö.

Samtliga kommittéer är skyddskommittéer och ska därmed behandla punkterna i 6 kap. 9§ i Arbetsmiljölagen.

Kommittéerna ska arbeta med aktiva åtgärder. Det omfattar att undersöka risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter, analysera identifierade risker och hinder, vidta åtgärder och följa upp. För SLU som arbetsgivare omfattas följande områden: arbetsförhållanden, bestämmelser om löner och anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildnings och övrig kompetensutveckling samt möjligheten att förena arbete och föräldraskap.

För SLU som utbildningsanordnare omfattas följande områden: studiemiljö, undervisningsformer och organisering av utbildningen, examinationer och bedömningar av studenternas prestationer, antagnings- och rekryteringsförfaranden samt möjligheten att förena studier och föräldraskap.

För samtliga av de nämnda områdena gäller att respektive kommitté arbetar med det som är relevant för respektive verksamhet.

Vilka mallar, agendor och protokoll ska användas?

Det finns mallar för agendor och protokoll till mötena i KIA, FIA/SIA och LIA samt ett stödmaterial som förtydligar vad mötena och samverkan ska omfatta. Här finns mer information om agendor och mallar.

Var finns information om mötestider för de olika kommittéerna?

KIA sammanträder tre gånger per år, vanligtvis i februari, maj samt oktober. FIA, SIA och LIA sammanträder också minst tre gånger per år, beslutar om sina mötestider och kallar de som ingår i kommittéerna. 

Vilka är ordförande och ledamöter i kommittéerna?

I det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö" finns en förteckning över ordförande samt ledamöter i KIA, FIA/SIA och LIA.

Vad gör man med frågor/ärenden som man inte kan påverka i en viss kommitté?

Det kan ibland dyka upp frågor i kommittéen/gruppen som man inte kan påverka eller styra över. Det är då ordförande som bedömer om frågan ska lyftas uppåt eller nedåt i organisationen. Som skyddsombud kan man alltid kontakta något av huvudskyddsombuden för råd, och studentrepresentanter samt doktorandrepresentanten kan kontakta kåren.

Var finns protokoll från sammanträdena/mötena?

Alla protokoll går att hitta i public 360, SLU:s system för ärende- och informationshantering.

Var finns det stöd i det här arbetet?

Det finns ett centralt samordningsutskott för inkluderande arbetsmiljö som ger stöd vid frågor om arbetet i kommittéerna. Utskottet utgörs av representanter från utbildningsavdelningen, avdelningen för infrastruktur (Infra) samt personalavdelningen. Skicka din fråga till samut@slu.se

För att lyckas med att bedriva ett systematiskt arbete vad gäller inkluderande arbetsmiljö i en så stor organisation som SLU, är tydliga roller och en strukturerad uppföljning en förutsättning. 

Arbetsgivare/utbildningsanordnare och arbetstagare/studenter ska samverka och sträva efter att komma överens för att åstadkomma en inkluderande arbetsmiljö men det är ytterst arbetsgivaren som har ansvar.

Arbetsgivarens roll

Har det övergripande ansvaret för verksamheten, inklusive arbetsmiljön. Fattar beslut om verksamhetens riktning, budget, personal och arbetsmiljö. Ska se till att riskbedömningar görs och att åtgärder genomförs för att förebygga olyckor och ohälsa.

Arbetsgivarföreträdarna som ingår i KIA har ett ansvar och mandat att i linjen hantera och ta frågorna vidare på sina respektive fakulteter, institutioner och avdelningar.

Skyddsorganisationens roll (huvudskyddsombud och skyddsombud)

Representerar arbetstagarnas (allas) intressen inom sitt skyddsområde i arbetsmiljöfrågor och arbetar för att förebygga olycksfall och ohälsa på arbetsplatsen. Bevakar att arbetsgivaren följer lagen.

I kommittéerna bidrar huvudskyddsombud och skyddsombud med arbetstagarperspektivet, de får insyn i och kan nära följa arbetet med inkluderande arbetsmiljö vid SLU samt samverka med chefer på olika nivåer.

Arbetstagarorganisationernas roll (facket)  

Representerar medlemmarna i fackföreningen och arbetar med frågor som rör arbetsvillkor, löner och andra avtalsfrågor.

I kommittéerna bidrar de fackliga representanterna med arbetstagarperspektivet, de får insyn i och och kan följa arbetet med inkluderande arbetsmiljö vid SLU samt samverkar med chefer på olika nivåer.

Studerandeskyddsombuden och studentkårernas roll

Att vara studerandeskyddsombud innebär att företräda studenterna i frågor kring arbets- och studiemiljö på universitetet. Studerandeskyddsombudet ska ges möjlighet att vara med på skyddsronder och kan vara den som påtalar brister som studenter vill föra fram. Studerandeskyddsombudet har dock inte ansvar för själva arbets- och studiemiljön. Det ansvaret ligger hos kursansvarig institution/motsvarande, med prefekten eller motsvarande som ansvarig chef.

I kommittéerna handlar rollen för studerandeskyddsombuden och representanter för SLU:s samlade studentkårer (SLUSS) om att bidra med studentperspektivet, att få insyn i och nära följa arbetet med inkluderande arbetsmiljö vid SLU, samt samverka med chefer på olika nivåer.