Digitalt seminarium
Människors rörelsemönster i vardagen är i betydande grad beroende av stadsplanering. En medvetenhet om att den fysiska miljön påverkar folkhälsan är en grundförutsättning för en hälsofrämjande planering. Med en grund i Boverkets utredning kring grönskans betydelse för hälsa bjuder Kraftsamling för psykisk hälsa in till en förmiddag med fokus på rörelse och djur- och naturkontakt i vår vardag. Forskare från institutionen för människa och samhälle deltar.
Tid: 21 mars 2022, 09.00-11.20
Plats: Digitalt seminarium, anslut till mötet via länk: https://zoom.us/j/99551823428
Målgrupp: Stadsplanerare, beslutsfattare inom plan och bygg, landskapsarkitekter, tjänstepersoner som arbetar för befolkningens hälsa samt civilsamhällsorganisationer
Kostnadsfritt
Frågor: Kontakta Ola Bergqvist, ola@heltute.se
09.00 Ing-Marie Wieselgren hälsar välkomna
09.10 Grönplanera för människors hälsa och välbefinnande!
Vilken är grönskans betydelse för människors hälsa och hur vi kan bli bättre på att ta tillvaraoch integrera grönska och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen för att främja en jämlik och god hälsa? Boverket och Naturvårdsverket har gemensamt tagit fram en ny vägledning om kommunal grönplanering och att ta fram en grönplan.
Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt, Boverket. Nicole Lindsjö, grönstrateg på Naturvårdsverket
09.35 Urbana grönområden och folkhälsa – senaste nytt från forskningsfronten
Forskning kring naturens positiva inverkan på människors hälsa och välbefinnande har ökat dramatiskt över de senaste åren. Det finns evidens för oräkneliga hälsovinster, varierande från ökad livslängd till mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar och depression. Allt fler vetenskapliga discipliner engagerar sig i forskningsfrågan och vår kunskap om mekanismer bakom hälsoeffekterna växer stadigt.
Matilda van den Bosch, läkare och senior forskare, Barcelona Institute for Global Health och adjungerad professor, the University of British Columbia
10.00 Paus
10.15 Från evidens till landskapsarkitektur
Evidens för hälsofrämjande utemiljöer och utevistelse ger viktiga motiv och argument för att värna, utveckla och förvalta natur och grönska i människors vardagsmiljöer. Det finns också kunskap om utemiljöers gestaltning och innehåll som är av betydelse för människor generellt och i relation till olika målgrupper. I pågående samarbetsprojekt mellan forskning och praktik testas och utvecklas modeller och verktyg för att denna kunskap ska komma till användning vid planering, utveckling och förvaltning av landskap.
Anna Bengtsson, landskapsarkitekt och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle, Sveriges Lantbruksuniversitet
10.40 Barns kontakt med djur i vardagen
Den pågående urbaniseringen med förtätning av livsmiljöer gör att barns naturliga kontakter med djur och natur minskar. Barns möjlighet till naturkontakt och lek utomhus har minskat avsevärt och det medför risk för negativa effekter på liv och hälsa. Ökad kunskap kring villkoren för barns kontakt med djurliv i vardagen, både i stad och på landsbygden, är en viktig komponent i arbetet mot en hållbar utveckling.
Fredrika Mårtensson, universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle, Sveriges Lantbruksuniversitet
11.05-11.20 Avrundning av dagen
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/miljo-och-vardagsrorelse-for-halsa/