One Health handlar om djurhälsa och humanhälsa och hur dessa samspelar med vår miljö. Programmet hade en stor spridning av forskningsområden med talare från olika delar av SLU och från andra universitet och myndigheter.
– Vårt mål med dagen framför allt att visa upp hela bredden av One Health, och att vi här på SLU har betydande kompetens inom området, säger Susanna Sternberg Lewerin, programchef för SLU Future One Health. Tillsammans med forskare inom humanmedicinen kan vi verkligen göra stor nytta. Och om vi kan få fler SLU-forskare att känna sig hemma i konceptet, och bidra till fler tvärvetenskapliga samarbeten och lyckade forskningsansökningar, blir vi glada. Då har vi skapat nytta genom att facilitera den här typen av aktivitet, menar Susanna.
Mångfalden i One Health-forskningen imponerar
Hussein Khalil, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö var även en av talarna och berättade om ”Vilda djur som sjukdomsvektorer”. Husseins forskning inriktar sig på interdisciplinära och naturbaserade metoder för att förbättra hälsan, särskilt i urbana miljöer med låga inkomster.
Hur är din forskning kopplad till One Health?
– Mina kolleger och jag försöker förstå hur djurarter som bär på patogener av betydelse för folkhälsan samverkar med varandra och med miljön. Vi undersöker också var, hur och när människor är mest exponerade för dessa djur och deras patogener. Med hjälp av denna kunskap söker vi efter lösningar som förbättrar djurens hälsa, miljöförhållandena och människors hälsa i vid bemärkelse, berättar Hussein.
Några höjdpunkter från dagen?
– Mångfalden i One Health-forskningen vid SLU är imponerande, både när det gäller de verktyg/discipliner som är involverade, men också när det gäller olika studiesystem och geografisk spridning, konstaterar Hussain.
Något nytt kring One Health-konceptet som du inte kände till eller tänkt på tidigare?
– Jag hade inte tänkt så mycket på växters hälsa tidigare, så det var intressant att lära mig hur markens och växternas hälsa hänger ihop med människans, säger Hussein.
Hussein blev också inspirerad till att använda grönområden som ett "helande" verktyg i låginkomstsamhällen. Han menar också att One Health-perspektivet kan vara fördelaktigt för att locka till sig forskningsmedel.
– Jag hoppas att forskningsråden blir ännu mer medvetna om villkoren, det vill säga vad som krävs för att lyckas med tvärvetenskapliga projekt inom One Health. Det kräver mycket tid och förtroende, innan man ens kan börja forska tillsammans och skapa nytta, säger Hussein.
Aida Bargues Tobella är forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel. Aida är också hubb-koordinator i Umeå för SLU Future One Health och var med och arrangerade dagen.
– Jag tror att detta breda engagemang över fakulteter och avdelningar speglar utvecklingen av begreppet One Health och den ökande medvetenheten om att forskning för förbättrad hälsa berör oss alla, inte bara veterinärer eller medicinska experter som många tenderar att tro, säger hon.
Reflektioner från deltagare
Emma Nilsson och Denise Söderroos, doktorander vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi , fokuserar båda på forskning på häst. Emma inriktar sig på näringsfysiologi och Denise på träningsfysiologi.
– Jag visste inte särskilt mycket om One Health-konceptet säger Emma. Men jag förstår nu att det är ett brett perspektiv som inkluderar i princip allt som har med hälsa och välfärd att göra, hälsa och hållbarhet för hela vår planet.
– Mitt ämne har ju både med hästen och med människan (ryttaren) att göra och hur de interagerar med varandra, förklarar Denise. Med allt vad det innebär, som exempelvis hälsa och välfärd för både häst och människa, men också smittor oss emellan. Det är många aspekter som omfattas i konceptet.
Emma Nilsson och Denise Söderroos
Text: Eva-Stina Lindell
Foto Emma Nilsson och Denise Söderroos samt Hussein Khalil: Eva-Stina Lindell
Foto Aida Bargues Tobella: Natxo Garcia Lope
Till Vårt SLU
