– Offentliga inköp står för ungefär en sjättedel av Sveriges BNP och en knapp tredjedel av den offentliga sektorns utgifter, närmare 900 miljarder kronor, per år berättar Therése Aspén.
Då vi på SLU upphandlar för cirka 1,5 till 2 miljarder kronor per år finns det goda förutsättningar för oss att skapa goda affärer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling och säkra en god konkurrens på marknaden.
Hur går upphandlingen till i praktiken?
– Av SLU:s miljömål framgår att SLU ska ställa miljökrav i samtliga upphandlingar där det är relevant. Det är kopplat till den nationella upphandlingsstrategin mål 6 av 7: ”En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling”. Miljöhänsyn i offentlig upphandling handlar både om att säkerställa så låg negativ miljöpåverkan som möjligt vid varje enskild upphandling och om att använda inköp som ett strategiskt verktyg för att nå miljömålen.
Enligt Therése Aspén handlar det främst om SLU:s egna miljömål, men även om det svenska klimatmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, de 17 globala mål som formuleras i Agenda 2030, de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet.
– För att säkerställa lägsta möjliga miljöpåverkan vid enskilda upphandlingar här och nu analyserar vi utbudet på marknaden och de olika lösningarnas miljöpåverkan samt ställer miljökrav som säkerställer att de lösningar som har lägst negativ påverkan till ett rimligt pris och tillräcklig kvalitet vinner upphandlingen.
Hur ställer vi miljökrav?
– Vi använder oss av upphandlingsmyndighetens gedigna ”kriterie-wizzard” där vi kan hämta relevanta miljökrav, tittar på andra myndigheters upphandlingar och ibland för vi dialog med leverantörer innan en upphandling. Utöver det så använder vi oss av miljöenhetens expertis på området för att diskutera fram lämpliga krav.
Hur ser uppföljningen av miljökraven ut?
– SLU:s inköpsenhet, tillsammans med miljöenheten, följer årligen upp tre stycken upphandlade avtal där miljökrav ställts. Uppföljningen varierar beroende på vad för miljökrav som ställts. Vi kan till exempel göra stickprov på produkter, begära in nya bevis på kravuppfyllnad, drivmedelskvitton samt genomföra platsbesök. Resultatet av kravuppfyllnad och eventuella avvikelser i uppföljningen presenteras i en revisionsrapport som är en del av vår årliga rapporteringen till Naturvårdsverket.
Vad kan jag som enskild medarbetare göra för att bidra?
– Det går att fatta många beslut som bidrar till det gemensamma målet att nå ett klimatneutralt SLU 2027. Det kan handla om ett förändrat resebeteende där anställda väljer att delta på digitala möten och att välja mer klimatneutrala resesätt. Det kan också röra sig om att samordna inköp av produkter för att minsta antal transporter, välja miljömärkta produkter framför traditionellt tillverkade produkter och att tänka till om det verkligen finns ett behov av att köpa in varan eller tjänsten. Och om ett behov existerar, så köp från rätt avtal.
Ytterligare åtgärder, enligt Therese, är att varje individ ser till gammal uttjänt elektronik, allt från datorer till mikroskop och laboratorieinstrument antingen återanvänds eller återvinns. Den absolut största klimatpåverkan från en IT-produkt uppstår under tillverkningsprocessen, vilket innebär att varje IT-produkt som kan återanvändas och ersätta en nyproducerad blir en vinst för klimatet.
– I slutänden handlar det mycket om sunt förnuft. Är en vara billigare hos någon annan än en avtalad leverantör så är det allt för ofta för bra för att vara sant. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!
Text: Peter Hagelin, miljökoordinator, SLU Miljö
Till Vårt SLU
