Så kommunicerar de forskning till offentlig sektor

Kommunikationen är ofta en del i själva forskningen, för Lina Berglund-Snodgrass, forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning och från 1 november även verksamhetsledare för SLU Tankesmedjan Movium. Det kan handla om att arrangera workshops och samtal med och mellan kommunala tjänstepersoner kring olika frågeställningar eller teman.

‒ Det tycker jag och mina kollegor är det bästa sättet. Det är tidsödande, men vi tycker att det är viktigt.

Vårda dina kontakter

‒ Vi som arbetar med tillämpad forskning, som många av oss gör på SLU, behöver röra oss ute i den praktiska verkligheten ganska så mycket i våra studier, inte minst för att kunna förstå tjänstepersoners olika utmaningar och dilemman i relation till olika frågor. I det arbetet skapas många kontakter som man kan ta vara på när man sedan vill nå ut med viktiga resultat. Så var rädd om dina kontakter och vårda dem, det är nog det viktigaste tipset jag kan ge, säger Lina Berglund-Snodgrass. 

Ta hjälp av egna kanaler och interna nätverk

Lina Berglund-Snodgrass arbetar även med traditionell kommunikation och sammanställer resultaten i populärvetenskapliga rapporter och liknande.

‒ Men där är det mer oklart hur mycket de används, säger hon. Vi disseminerar i våra egna kanaler och nätverk, men det allra bästa hade varit att även ta hjälp av samverkanslektorer eller andra som har i uppdrag att hålla i nätverk och liknande.

Syftet avgör vad som passar bäst

‒ Kommunikation med tjänstepersoner som arbetar på kommuner kan ju ske på en skala med allt ifrån ”envägskommunikation”, att man disseminerar kunskap genom föredrag eller olika typer av skrifter, till mer samskapande processer där forskaren är en del av en pågående process i kommunerna och kanske är med och arrangerar workshops eller seminarier på olika teman. Vilket som passar bäst hänger ju ihop med frågeställningen eller syftet med forskningen eller kommunikationen, och jag tycker det är viktigt att poängtera att det inte handlar om antingen eller utan båda två är viktiga och fyller olika funktioner, säger Lina Berglund-Snodgrass.

Engagera dig i kommunala initiativ för samverkan

Harald Klein, koordinator för Movium Partnerskap och SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd Miljö är ledamot i Lunds kommuns klimatpolitiska råd. Rådet ska verka för god kommunikation, inkluderande dialog och ett fördjupat samarbete mellan Lunds kommun och Lunds universitet samt SLU i klimatfrågan för att ta vara på den kunskap som finns på universiteten.

Att nå fram till politiker och tjänstemän

Att tänka på hur man når fram med kunskap till tjänstemän respektive politiker och hur man formulerar sig. Det är några viktiga frågor att tänka på i samverkan med kommuner, menar Harald Klein.

‒ Ofta är det lättare att kommunicera kunskap mot tjänstepersoner som är experterna i de politiska organisationerna, säger Harald Klein.

När det gäller Lunds kommuns klimatpolitiska råd finns ett intresse från politiken att ta del av rådets kunskap, vilket skett genom möte med kommunstyrelsens presidium och överlämnande av en rapport till kommunstyrelsen.

‒ Vi strävade efter att göra rapporten tydlig och relativt lättläst. I ett av fokusområdena, som var cirkulär ekonomi, deltog rådets expert sedan i en workshop med politiker.

Viktigt med förberedelser

Malin Hultberg är forskare vid institutionen för biosystem och teknologi och samverkanslektor med inriktning mot trädgårdsområdet. Hon poängterar att målgrupper som kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter är komplexa organisationer med många olika uppgifter.

‒ Det är därför väldigt viktigt att vara väl förberedd och ha funderat kring vem man ska kontakta. Man kan exempelvis börja med att höra med kollegor om det finns någon som redan har kontakt med den organisationen.

‒ Sedan är det bra om man också har kondenserat det man vill ha sagt så att det är kortfattat och tydligt, säger hon.

Se till att målgruppen finns representerad

Märit Jansson, forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, är samverkanslektor inom området urbana miljöer. Även hon poängterar att kommuner är komplexa organisationer och att det kan krävas kommunikation av många typer för att nå fram.

‒ Flera frågor vi arbetar med kräver engagemang från flera kommunala förvaltningar, så det är en stor fördel om alla dessa finns representerade vid konferenser, föreläsningar eller möten där forskare kommunicerar.

Anpassa kommunikationen till målgruppen

För att få genomslag är det också värdefullt att undersöka vilka utmaningar som kommunerna står inför, så att det går att anpassa kommunikationen till målgruppen, menar hon.

‒ Såklart är det bäst om det går att ha en tvåvägskommunikation kring utmaningar och vägar framåt. Ett annat tips är att hitta eldsjälar och nyckelpersoner inom kommuner att samarbeta med för att underlätta kommunikationen, säger Märit Jansson.

Sök medel tillsammans

Hon tipsar även om att få igång kommunikation och samarbete med myndigheter, länsstyrelser och andra genom att fråga personer om de vill vara med i referensgrupper för projekt där deras perspektiv är relevanta. Eller kanske söka medel tillsammans för en liten förstudie kring något att utveckla?
‒ Det kan innebära ett litet engagemang för dem, men kontakten som upprättas genom att fråga kan ge mervärde för projektet och dessutom leda till fortsatt kommunikation och samverkan, säger Märit Jansson.

Fråga var de vill läsa om resultaten

‒ Ibland är det svårt att veta vilka kanaler som de som arbetar i kommuner faktiskt tar del av. Vi kan behöva ta reda på det, säger Märit Jansson.

I ett tidigare forskningsprojekt började därför hon och kollegorna att fråga de tjänstepersoner på kommunerna som de intervjuade var de hämtar information och var de skulle vilja läsa om projektets resultat.

‒ Det visade sig vara en bred palett av branschtidningar och andra kanaler, men det gav oss i alla fall en bild av var vi borde synas, säger Märit Jansson.

Skriv ett pressmeddelande

För att nå ut med forskningsnyheter ger hon också rådet att skriva pressmeddelanden, något som till exempel SLU:s pressavdelning kan hjälpa till med. Se till att allt känns rätt med pressmeddelandet och att det är tillräckligt omfattande för att kunna användas av tidningar och andra direkt, tipsar hon.

‒ Min erfarenhet är att nyheter ibland får stor spridning, så det gäller att vara beredd om många journalister hör av sig och ber om intervjuer och bilder. Se alltså till att ha lite luft i schemat för intervjuer om du gör ett pressmeddelande. Tänk också på att alltid be om att få läsa texter innan de publiceras i olika medier, eftersom det brukar vara något som blir tokigt, säger Märit Jansson.

‒ Och för den som kommunicerar direkt med en kommun – ha tålamod! Det kan ta tid att hitta gemensamma frågor eller lösningar, ibland månader och år, men kontakterna kan vara värdefulla att underhålla för att se vilka möjligheter som kan dyka upp, avslutar Märit Jansson.

Lina Berglund-Snodgrass, Harald Klein, Malin Hultberg och Märit Jansson.

Fotograf: Från vänster - Parvin Mazandarani, Mårten Svensson, SLU, Marianne Persson. Bildkollage: Johanna Grundström

Text sammanställd av Teresia Borgman

Till Vårt SLU