Fokus på VH:s områden i krigets skugga

Kriget i Ukraina har satt fokus på många av VH-fakultetens verksamhetsområden. Under kriser fungerar inte skyddsbarriärer på det sätt de är tänkta att göra. Ett exempel är farhågor om ökad smittspridning.

– Exempelvis finns svinpest på kontinenten. Under normala omständigheter finns det ett fungerande arbete för att se till att den inte sprids men vem vet nu hur smittor sprids eller hur de kan hållas i schack. Detsamma gäller de sällskapsdjur, kanske främst hundar, som nu kommer till Sverige med de ukrainska flyktingarna. De kan tänkas ha rabies, säger dekan Rauni Niskanen.

Kriget har satt i blixtbelysning hur förhållanden som tas för givna snabbt kan förändras. I diskussioner kommer Sveriges självförsörjningsgrad direkt på tal.

– Kriget ställer mycket på ända. Det som vi med rätta tar för givet kan i ett slag bli bristvaror. För lantbrukets del kan det bli brist på exempelvis drivmedel, gödning och vissa fodermedel. Det råder en stor osäkerhet och ingen vet hur länge kriget kommer att pågå, säger Rauni.

– Jag lider med människorna i Ukraina. Vi vet inte vilka hemskheter de går igenom nu. Bilderna är förskräckliga. Det är så sorgligt.

Torrsommaren 2018 gav viktiga erfarenheter

Torrsommaren 2018 visade hur svår situationen snabbt blir när fodret till djuren inte räcker. En liknande brist kan uppstå som en följd av kriget, men då istället fokus på inköpt foder.

– Sommaren 2018 gav viktiga erfarenheter. Medarbetare på VH var väldigt snabba med att föreslå alternativa foder och hjälpa lantbrukare som hade det svårt. Vi har en grund att stå på när det gäller forskningen om alternativa fodermedel men vad som framför allt behövs är en fungerande rådgivning. Den blir oerhört viktig och måste komma igång snabbt i en kris. Och detta gäller givetvis även om vi får in smittor som vi tidigare inte haft, säger Rauni.

SLU blir en viktig aktör när det gäller rådgivning säger Rauni och kommer givetvis att organiseras i samverkan med till exempel SVA, LRF, Jordbruksverket och rådgivningsorganisationerna.

Bygger bryggor för att fylla fler luckor

Samtidigt pågår arbetet med utökningen av antalet studenter på veterinär- och djursjukskötarprogrammen. Rauni framhåller nu speciellt arbetet med de rekryteringar som behöver göras de närmsta åren och konstaterar frankt att 60 procent av fakultetens professorer och många av dess lektorer fyller 65 år de kommande sex åren.

– Men vi står starka och vi är förberedda. VH har de senaste åren lagt ner mycket arbete på att kartlägga kompetensförsörjningen och vi vet var behoven finns. De är nu speciellt stora på de institutioner som har mycket undervisning. Där ska medarbetare rekryteras dels på grund av utökningen, dels på grund av pensionsavgångarna.

För att få största möjliga nytta av en rekrytering försöker fakulteten att bygga bryggor till exempel mellan institutioner, på så vis att kompetenskravet för en anställning breddas något för att kunna fylla fler luckor.

– Dessvärre är det stor konkurrens om de kompetenser VH söker. Högre akademiskt meriterade personer är en bristvara och vi har en strikt kvalitetssäkring som vi inte gör avkall på. De som går i pension tar inte bara med sig sin formella akademiska kompetens. De tar även med sig många års erfarenhet och den tar tid att bygga upp.