Mitt i hetluften på Grönland

– Jag hade förmånen att delta på en kurs: Grönland – en arktisk nation i förändring, arrangerad av Nordisk Journalistcenter vid Danmarks medie- och journalisthögskola. Det var längesedan jag sökte kursen, då var det visserligen fokus på det ökade intresset för Grönland, men inte fullt så stort som det blev under veckan. Det blev en ” "crash course" i internationella relationer, berättar Vanja Sandgren som arbetar på SLU:s kommunikationsavdelning, bland annat som redaktör för Vårt SLU. Under en intensiv vecka fanns hon på Grönland och kunde följa med i nyhetsflödet på plats.

Vad var syftet med din resa?

– Jag har alltid haft ambitionen att fortbilda mig och kursen passade in i mina funderingar kring klimatförändringarna och hur Grönland hanterar dem, liksom vardagsliv, kultur, sociala och ekonomiska utmaningar. Jag tänkte också att kursen kan öppna upp för nya perspektiv och infallsvinklar i min roll på SLU. Men det var ett privat initiativ, så jag fick semester och kunde åka iväg.

Vanja berättar att kursen hanterade frågor om Grönlands historia och strävanden mot självständighet, liksom det politiska systemet och maktfördelningen med Danmark. Upprustningen i Arktis efter Rysslands invasion av Ukraina var också en del av kursinnehållet och inte minst USA:s växande intressen i Grönland.

- Vi fick också insikter om Grönlands strategiska mineraler och deras betydelse för grön omställning. Att utvinna de omtalade mineralerna är en lång process och inte enkel då de ligger under stora ismassor.

Vem var dina kurskamrater?

– Vi var 18 personer från Sverige, Finland, Danmark och Island, varav flera representerade de stora mediehusen. I och med detta blev det mycket fokus på att rapportera hem. Veckans livesändningar i SVT och artiklar i bland annat DN kom från kurskamrater som dubbeljobbade hela veckan.

Var det oroligt?

Vanja menar att det fanns en viss oro kring det eventuellt förestående besöket av Usha Vance, USA:s vicepresident JD Vance fru. Att det var på gång fick vi reda på samma dag vi anlände till Nuuk, huvudstaden i Grönland. Hon skulle besöka en slädhundstävling i Sisimut, norr om Nuuk på Grönlands sydvästkust. Besöket, som inte var officiellt, ändrades i sista stund, JD Vance anslöt och paret besökte i stället Pituffik Space Base, en amerikansk flygbas på Grönlands nordvästra kust.

– Vi hörde ryktas om eventuella demonstrationer då befolkningen i Nuuk inte var förtjusta över besöket, som skulle ske samtidigt som man hade koalitionsförhandlingar inför bildande av en ny regering efter valet den 11 mars. Inga demonstrationer skedde, men det var fullt med danska militärer och poliser på plats.

Kom du i kontakt med många grönländare?

– Ja, förutom flera föreläsare på kursen träffade vi unga invånare, fiskare och grönländska politiker. En höjdare var att besöka gymnasieskolan där vi fick samtala med ungdomar som berättade om sina drömmar, allt från att jobba inom fiskeindustrin till att flytta till Danmark och läsa till läkare. Samtliga uppskattade närheten till naturen och Grönlands självständighet var en ständigt aktuell fråga.

Träffade du på någon amerikan?

– Ja, vi bodde på samma hotell där Vita husets ”Staff office” samlats. På våningsplan två, där jag bodde, hade man bokat samtliga konferensrum, så ”good morning”, varje morgon, blev rutin.

Fick ni veta något om den danska säkerhetsstyrkan?

– Vi besökte Arktisk Kommando, det danska försvaret i Grönland som säkerställer dansk suveränitet kring Färöarna och Grönland genom övervakning. Det ansvarar också för fiskerikontroll, sök- och räddningsinsatser, patienttransporter och civilt stöd. Kort sagt en kombination av militär, kustbevakning och krishantering.

Förutom alla resurser med båtar och flyg finns också Siriuspatrullen, en hundslädeenhet som patrullerar och övervakar nordöstra Grönland, ett gigantiskt, obebott område och en av världens största nationalparker, känd för ett unikt ekosystem och artrikt djurliv.

Vad lärde du dig?

– Massor! Det är svårt att sammanfatta kort men Grönland är en del av kungariket Danmark och består av en liten befolkning på 56 000 invånare, nästan lika många som i Skövde kommun. 1700 personer är födda i Grönland men bor i Danmark. Att Grönland tillhör Danmark har sin historia i att Hans Egede, en missionär från Norge, kom till Nuuk på 1700-talet och etablerade handel. När Danmark förlorade Norge till Sverige under Napoleonkrigen 1814 beslutades det att Grönland skulle fortsätta vara danskt.

Grönlänningar är en liten befolkning med stor integritet och sociala utmaningar som huvudsakligen består av inuiter eller personer med blandat inuitiskt och danskt ursprung. Inom familjer i inuitkulturen ser man enligt en av kursledarna en klanstruktur, det finns ett överhuvud som har sista ordet, tvärs emot demokrati.

– Det finns många berättelser kring kultur och mytologi som förklarar naturen, livet och de krafter som styr världen. Många handlar om djur, naturfenomen och övernaturlighet. Jag tänker speciellt på Sedna, havets och sjödjuren gudinna. Hon styr över havets djur, och inuiterna tror att hon kan kontrollera tillgången på sjömat. Därför är det viktigt att visa respekt och genomföra ritualer för att be om hennes välsignelse inför varje jakt. Apropå jakt, så blev vi varse att man får jaga var som helst. Naturen tillhör grönländarna. Man kan inte äga land, men får bygga hus på utsedda platser.

Grönlands flagga, röd och vit, med en rundel i mitten symboliserar solen som går upp och ner över Grönland. Det officiella språket är grönländska och i parlamentet sker simultantolkning till danska. Säl- och valfångst, fiske och jakt är de största inkomstkällorna men nu ser man också ökande intäkter från turism och en del gruvdrift. Vi konstaterade också att USA öppnat ett konsulat i Nuuk 2020 och att ett nytt EU-kontor etablerades 2024.

Åt du något annorlunda?

– Carpaccio på myskoxe, välsmakande, kanske med en aning viltsmak.

Har SLU någon forskning som pågår på Grönland?

– Vi besökte Grönlands universitet, Ilisimatusarfik som utbildar inom bland annat journalistik och juridik samt bedriver forskning kring arktiska utmaningar. Jag vet inte om vi har något samarbete, men att komma dit kändes som hemma, det var samma frågor kring utbildningar, studentrekrytering och forskningskommunikation. Dock hade de en ytterligare utmaning, det utökade intresset från internationella medier. Nu uppmanar man på webben att de i första hand kontaktar kommunikationsavdelningen och inte lärare eller forskare.

Vanja har sett i tidigare pressutskick från SLU ska det finnas forskning vid Artdatabanken kring klimatförändringarna i Arktis: Klimatförändringar påverkar mångfalden i Arktis landmiljöer | Externwebben. Annan forskning handlar om hur naturen byggs upp av arternas växelverkan med varandra: Färre arter i Arktis fördel för forskare | Externwebben.

– Vid Ilisimatusarfik finns också Greenland Climate Research Centre. Här studerar man interaktioner mellan glaciärer och hav, organismer på havsbotten, marinekologi och klimat. En av de viktigaste frågorna i sammanhanget är mätningar av havsisen och minskningen av denna, vilket påverkar klimat och samhälle och får stora konsekvenser för hela vår planet.

Föreläsarna konstaterade att det inte går att lita på naturen, det verkar som att årstiderna har ”tiltat” var budskapet.

- Och detta upplevde vi på plats. Nuukfjorden som vanligtvis brukar ha öppet vatten var fylld med isblock från glaciärer längre upp. Vindar och upp till 12 grader varmt har gjort att isblocken har lossnat. I Nuuk var det också temperaturskillnader, från plusgrader och töväder till minus åtta och isgata. Broddar på stövlarna var ett måste!

Text: Anette Neldestam Larsson. Foto: Vanja Sandgren

Till Vårt SLU