Torgny Lind är en SLU-veteran som både pluggat och arbetat på SLU sedan 90-talet. Efter uppväxten i Skellefteåtrakten flyttade Torgny söderut till Umeå för att studera till jägmästare. Efter några år blev han doktorand och disputerade med en avhandling om skoglig planering år 2000.
Torgny är en veteran på undervisning och i somras utsågs han till programstudierektor för Skogsvetarprogrammet.
– Det är ett roligt uppdrag och det är en intressant tid just nu då skog debatteras överallt. Men programstudierektor är inte allt jag är såklart. Jag undervisar också 25 procent, jobbar med några forskningsprojekt och som avdelningschef, säger Torgny.
Rätt sak vid rätt tid
En central del av Torgnys jobb är att se till progression, eller ”den röda tråden”. Det innebär enkelt uttryckt att studenterna lär sig rätt saker vid rätt tid.
– Om man ska vara effektiv ska studenterna lära sig en sak ordentligt, en gång. De ska inte ha samma eller liknande moment om och om igen. Det är en utmaning när man har många kurser som ska kombineras i ett program. Du vill också helst att svårighetsgraden stegras och inte går upp och ned. Det är en viktig del av mitt jobb, säger Torgny, som bland annat använder kursutvärderingarna som ett verktyg.
När det gäller kvaliteten på utbildningen är det viktigt att hela tiden uppdatera sig för att förbli relevant:
– En grej jag skulle vilja få in mer i utbildningarna är att visa vad skog är bra för. Att inte titta isolerat på skogsskötsel, naturvård, ekonomi, utan även på betydelsen som förnyelsebar resurs. Det är också viktigt att få in frågor som klimat och sociala värden. De var ju inte särskilt aktuella för bara några år sedan, säger Torgny.
Utbildningar – och studenter – förändras
Inte bara utbildningarna förändras med tiden – även studenterna gör det. De blir både bättre och sämre om man ska tro Torgny:
– Studenterna är överlag väldigt duktiga. En sak de är bättre på idag är att presentera. Det får de nog träna mer på i skolan än på min tid. Något de däremot är sämre på är att läsa och skriva. Det ser vi i hela samhället. Det gör att mer fokus behöver läggas på skrivandet, bland annat med stöd av skogsbiblioteket.
När studenterna väl är färdiga, vilka är de vanligaste vägarna vidare?
Hittills verkar många läsa vidare ett masterprogram för att sedan ta ut en jägmästarexamen. Efter utbildningen har det varit mycket enkelt för studenter att få jobb inom skogssektorn. Då menar jag allt från skogsbolag och skogsägarföreningar till länsstyrelsen och forskning. Det finns många möjligheter till intressanta jobb.
Färre sökande en utmaning
En utmaning för SLU just nu är att studentantalet på vissa utbildningar sjunker. Studentantalet på Skogsvetarprogrammet är så lågt att bara runt 30 procent av platserna är tillsatta. Att underlaget av möjliga studenter blir mindre märks redan på gymnasiet. Där läser färre det naturvetenskapliga program som krävs för att bli antagen till Skogsvetarprogrammet.
Det ”gröna basår” som SLU initierat startar till hösten, och är tänkt att ge en andra chans till presumtiva studenter.
– Våra studenter på skogsvetare är naturare. Så vi hoppas att basåret ska göra att de som valde en annan väg ska kunna läsa in de naturvetenskapliga ämnena och söka till SLU. Samtidigt är det tuff konkurrens för du kan ju läsa basåret lite varstans, inte bara här, säger Torgny, som också märkt av en skillnad i vilka studenter som faktiskt söker SLU:s skogsutbildningar.
– Våra studenter har i regel någon tydlig koppling till skog, till exempel att de kommer från en skogsägande familj. Men de som inte har den bakgrunden känns det som vi har tappat. Förr fanns det nog fler sökande som inte hade familjekoppling till skog. Skogsbruk och skogssektorn har kanske fått lite dålig klang bland yngre, men det är också hård konkurrens om naturvetarna idag.
När ska man kontakta dig?
– Om man ska tillgodoräkna sig en kurs i sin utbildning från andra kurser som ej är direkt kopplat till programmet. Det är ett typiskt scenario. Eller om något inte funkar bra på en kurs, som rättning av uppgifter eller dålig information. Har man tankar på utbytestermin kan man också komma till mig, och diskutera om det passar in i ens program. Man får gärna titta förbi om man har förslag på förbättringar oavsett om man är student eller lärare på en kurs.
